Den danska delen av Postnord har efter en lagändring slutat att dela ut brev.
När vi blir alltmer digitaliserade sjunker också antalet brev som ska delas ut snabbt. Den förändringen går allt fortare. Detta pressar statliga Postnord, som är skyldigt att dela ut brev i hela landet. Samtidigt säger regelverket att portot ska finansiera utdelningen. Portot är följaktligen dyrare än någonsin. Allt dyrare frimärken kommer i sin tur att leda till ännu färre brev och öka förlusterna i postverksamheten.
I Danmark har man avskaffat lagen som beordrade Postnord att bära ut breven och beslutat att sluta dela ut dessa, efter decennier av förluster. I Sverige säger lagen att 95 procent av breven ska komma fram inom två dagar – och man ska göra det med vinst. Postnord nådde 2024 nätt och jämnt målet om 95 procent och det blir allt dyrare att försöka.
Något behöver göras och det snart, men civilminister Erik Slottner (KD) som ansvarar för det statliga bolaget, verkar måttligt intresserad.
Post- och Telestyrelsen (PTS) delar ut Postnords tillstånd. Inför den nya tillståndsperioden ville Postnord få till ett möte med Erik Slottner i april förra året, visar handlingar som DN har begärt ut. Den sin begäran upprepades i maj i år, men svaret var att det inte fanns utrymme i kalendern innan sommaren.
Ett år efter den första begäran har fortfarande inget möte blivit av. Det verkar som att Slottner vägrar träffa det bolag han ansvarar för.
Postnord är ett sorgebarn. Ett illa läge blev än värre när sammanslagningen med danska posten gjordes 2009, under Maud Olofssons (C) tid som näringsminister.
Så länge det skickas brev behöver dessa delas ut, men i dagsläget kostar ett frimärke 18 kronor. Alla alternativ är billigare och smidigare i den digitala tidsåldern. I dejtingvärlden brukar det kallas att ghosta när man inte är så intresserad och försvinner utan förklaring. Men ett statligt bolag kan inte behandlas på samma sätt som en Tinderdejt. Ska Postnord fortfarande vara ett fungerande statligt bolag så måste Slottner ta sig tid.
Koncernchef för Postnord i Sverige och Danmark är Annemarie Gardshol.
Vill bolaget ses och prata om frågan framåt bör man som minister se till att göra plats i kalendern.
Posten kommer aldrig vara vad den en gång var, eftersom brevvolymerna minskar. Uppdraget måste förändras. Fokus bör ligga på där man fortfarande kan göra störst nytta. Ett möjlighet är att tills vidare prioritera service i landsbygd och glesbygd, där alternativen till att skicka brev och paket inte är lika många som i större städer.
Framförallt kan Erik Slottner inte skjuta frågan framför sig och hoppas på en lösning.