Magnus Nilsson säger att han vägrar ta risken att någon kommer till skada.
Inflyttning utanför centralorten är ett måste för livskraften i Nyköpings kommun. När sådana planer krockar med lokala företagares välfungerande verksamheter, då krävs det fingertoppskänsla och inte stel fyrkantighet från kommunens sida.
Magnus Nilsson är andra familjegenerationens smed. Han äger sin mark och sin verksamhet i samhället Enstaberga. Företaget Magnus i Smedjan på Åkervägen sysslar med tunga grejer och med det kommer risker – på hela området. Precis intill vill kommunen se ett område med många bostäder klämmas in, med hans verkstadsplan som trafikområde.
Det har inte varit någon dialog om detta. I stället har han tvingats överklaga.
– Jag har verkligen inget emot att det byggs bostäder. Men jag har ansvar för min smedja. Jag måste kunna ta emot och hantera tunga transporter. Då måste jag också kunna stänga av vägen på min mark. Ingen ska riskera att dö eller skadas på mitt ansvar, säger Magnus Nilsson.
Han äger den utfart som det planerade bostadsprojektet intill har tänkt att nyttja. Med många nya bostäder blir kraven på utfarten klart större. Det blir många invånare i rörelse, något helt annat än när lantbrukaren i dag behöver ta sig till sin åkermark.
Transporterna till smedjan kommer ofta på tidig morgon. Just de tider då många invånare behöver ta sig till jobb, skola och annat. Säkerhetskraven på företagets område krockar då med ett kraftigt växande trafikflöde. Det borde inte krävas en överklagan för att tvinga fram en diskussion om hur ett stort trafikflöde med bilar och gående ska kunna samsas med transporter som har höga säkerhetskrav. På företagets mark.
Det blir många nya invånare på det tänkta bostadsområdet intill Magnus i smedjan. Utfarten mot hans verkstadsplan ses i högra hörnet.
Området som ska bebyggas intill Magnus i Smedjans verksamhet är till råga på allt god åkermark. Bygglovet gavs ursprungligen för över 70 år sedan. Då, på 50-talet var det fråga om ett fåtal villor.
Bygglovet har sedan uppdaterats i ett par omgångar. Planen är nu tre längor med nio radhus per styck samt ett tvåplanshus med fem lägenheter på nedervåningen och fem på övervåningen. Totalt blir det 42 hushåll, lämpliga för familjeboenden, samt 50 parkeringsplatser. Det skulle ge en rejäl nyinflyttning.
Intressekonflikten är solklar. I Enstaberga är det ont om lättillgänglig bostadsmark. Allt måste hanteras med stor omsorg, nya invånare är värt mycket. Vi behöver dessutom värna all god odlingsjord vi har. Nog borde det vara rimligt att höra sig för om inte granngården har en skogsbacke som går att byta sig till, först?
Om det är helt omöjligt, då måste smedjans och bostadsprojektets behov samordnas.
Här på verkstadsplanen ska tunga stålbalkar och färdigt gods hanteras samtidigt som nya invånare ska ta sig till jobb och skola. Hur ska det gå ihop?
Vardagsriskerna är ju uppenbara.
– Jag skulle göra mig skyldig till ett lagbrott med fängelse som påföljd om jag inte spärrar av min verkstadsplan om den är tillgänglig för allmänheten samtidigt, säger Magnus Nilsson.
Han frågar sig varför den här diskussionen inte uppstår naturligt? Nyköpings kommun – och de styrande Socialdemokraterna och Moderaterna – har ju lovat ett bättre företagsklimat.
Skärp er – och agera för detta!
Eller är planen att tvinga Magnus i Smedjan att lägga ned?
På den här biten åkermark i Enstaberga ska det bli fjorton radhus och ett flerbostadshus med tio lägenheter.