Det är inte många röststarka krafter som vurmar för ett sammanhållet Sörmland i dag. Har alla redan har dragit slutsatsen att östra och västra länsdelarna kommer att lämna in skilsmässohandlingar i den stund som de nya regionerna ska sättas på pränt? Officiellt är det inte så, men för den som läser mellan raderna träder ett annat mönster fram.
Häromdagen redovisade Regionförbundet Sörmland och länsstyrelsen ett panel- och intervjuarbete om hur Ostlänken kan stärka regionen. Ett stort antal inflytelserika politiker i regionen fanns på plats, liksom representanter för näringsliv och olika regionala organ.
Få faktorer får upp ljudnivån så mycket som en diskussion om tåg- och vägförbindelserna till och från huvudstaden. Var och en från sin utgångspunkt, men ändå. Det stora utvecklingsprojektet blir hur den egna ortens tidsmässiga avstånd till huvudstaden ska minska. Sett ur ett tillväxt- och utvecklingsperspektiv är det utav tvivel relevant.
Sörmlands tillväxtskraft samlas i tre stråk. Det ena längs Östersjökusten. Det andra drar från Eskilstuna mot Stockholm och ett tredje längs västra stambanan från Katrineholm.
Detta faktum präglar regiongemensamma möten. Alla är för Sörmland, men mest det egna utvecklingsstråket. Med beslutet om Ostlänken och upprustningen av Svealandsbanan har utrymmet för sörmländsk helhet blivit uppenbart smalare.
Fast historien tar ju inte slut med att snabbtågsförbindelsen i öst blir verklighet. Då inleds nästa skede; hur effekterna kan tas till vara på bästa sätt.
När höghastighetstågsförhandlarna nyligen lade fram sina bud talade man om behovegt av andra åtgärder för att stärka "revbenen" längs med banan. Med det menas den utvecklingskraft som kan spridas från respektive hållplats. För Sörmlands del saknas ingalunda utmaningar. Hur ska större passagerarvolymer från Strängnäs effektivt kunna forslas till Skavsta via Södertälje – inte bara till Stockholm? Vinn-vinn-läget är uppenbart. Hur ska Gnesta, längs västra stambanan, bäst få del av den utveckling som stationerna i Vagnhärad och Nyköping/Skavsta bidrar till? Ska Nyköping och Katrineholm bara ha in- och utpendlande arbetskraft från norr och söder? Vem brinner för hela Sörmland – när det verkligen gäller?
Ostlänkens skattemiljarder stärker visserligen öst i första hand, men det finns nytta att hämta även i väst, för den som är påpasslig. Men när ämnet bättre tvärförbindelser lyftes av en av näringslivets företrädare förvandlades makthavarnas aktiva sorl till mumlande tystnad. Trots att ingen ens nämnde TGOJ-banan, järnvägen som faktiskt kan erbjuda tågtransporter i den riktningen. Den frågan brukar både moderater och socialdemokrater ju aktivt ducka för.
Intrycket är att de sörmländska kommunledningarna börjar se framtiden an som ett delat län i nya regioner. För de som vill att länet ska hålla ihop in i en ny konstellation är det dags att bejaka Sörmland också på tvären.