De första stoppen i SN:s serie på plats har varit på medelstora eller mindre tätorter. Den här gången stannar vi till i Frösäng, en stadsdel i Oxelösund, men samtidigt en plats med en egen identitet.
Kanske är det också så att en stadsdel i stålverksorten har mer av en särpräglad identitet än vad som gäller för motsvarande områden i exempelvis Nyköping? I Oxelösund är ju tätorten en dominerande del av kommunen.
Underifrån-perspektivet är inte svårt att beskriva i orter som Ålberga, där vi var förra veckan. Invånarna försöker på olika sätt få gehör hos makten på centralorten, ofta via föreningslivet. Fördelningen av makt och inflytande mellan centrum och periferi är en viktig demokratisk fråga, inte minst i denna urbaniserade tidsålder. Men var hör makten över en stadsdelsutveckling hemma?
Städer har oftast växt efter tidens förutsättningar, med verksamheterna som har gett livskraft. I mer nära tid gjordes staden till en central del i folkhemsplanerna. Ovanifrån-perspektivet blev misslyckat. Miljonprogrammens utanförskapsområden talar för sig själva, de homogena villaområdena likaså. Nuförtiden präglar visionerna om det blandade boendet både folkvalda och offentliga planerare.
Frösäng ligger centralt i Oxelösund, bara en backe från centrum. Skolbygget på Frösängs gärde dominerar framtiden, ett projekt på över 100 miljoner. Storskolan ska ersätta flera mindre enheter och husera barn från förskola till nian. Hur ska Frösäng utvecklas med den nya stora skolan? Miljöpartiet vill se en Frösängsparken. Moderaterna har i sin tur föreslagit ett bostadsprojekt, där nya skolan integreras med ett senior- eller trygghetsboende. Varje parti ser en möjlighet att påverka och vill ta den.
Frösängsborna då? De får ju säga sitt i samband med allehanda utvecklingsplaner, oftast som enskilda medborgare. Det är svårt för en ensam röst att påverka stora helheter. Planerad utveckling bygger på samordning av så mycket, elförsörjning, vatten och avlopp med mera. Det krävs en enorm uppslutning av enskilda röster för att kunna förändra det planerade.
Lokal utveckling kan å andra sidan också ske på just enskilda initiativ. I somras fick Frösängsborna möjlighet att lyssna till levande musik på torget intill matbutiken. En av åhörarna sade då till SN att "jag har bott här i 22 år och det har inte hänt någonting förrän Yousaf kom". Yousaf Sahi driver matbutiken och var den som tog initiativet. Flera företag samarbetade sedan om evenemanget som satte lokalfärg på sommaren.
Vi talar gärna om att beslut ska fattas så nära som möjligt till de människor som berörs, helst av dem själva. Är det lokala inflytandet i stadsdelarna likvärdigt det som kallas det allmännas? Väger ett medborgarinitiativ lika tungt som folkvaldas eller offentliga tjänstemäns? Framtiden pekar på att människor kommer att bo allt tätare i stadsmiljöerna. Det påverkar alla som bor där. Kan Frösängsborna säga att de har makt över hur deras stadsdel ska utvecklas in i 2030-talet?