Den nya effektavgiften som ska vara införd senast 2027 kan leda till högre elnätsavgifter i många hushåll.
Länge var elpriset inte något som de flesta svenskar ägnade många tankar åt. Men det var då det. Pandemiåret 2021 blev elen dyr. Elräkningen började bli något som allt fler svenska hushåll fruktade att få. Hösten 2022 diskuterades elpriser överallt och ständigt i hela samhället. De som hade timprisavtal följde elpriserna i appar så att de kunde köra tvätt-eller diskmaskinen när priserna var som lägst under dygnet.
I elprisområde tre, i vilket Sörmland ingår, minskade elanvändningen med 10–15 procent samma höst.
Nu kan det finnas anledning att börja följa elpriserna och granska elräkningen igen. Senast 2027 ska alla elnätsföretag ha infört en ny prismodell som bland annat inkluderar en effektavgift.
Effektavgiften innebär att hushåll som använder mycket el när efterfrågan är som högst kan få betala mer. Syftet med avgiften är att sprida ut elanvändningen över dygnet. Därmed hoppas Energimarknadsinspektionen som beslutat om avgiften att elnäten ska användas mer effektivt. Något som skulle minska behovet att bygga ut näten för dyra pengar.
Men effektavgifterna är inte de enda som kan påverka priserna i elnäten. De så kallade flaskhalsinkomsterna uppstår när el skickas från ett prisområde med billig el till ett annat med dyrare el. Mellanskillnaden, som alltså kunderna i det dyrare prisområdet betalar, går till Svenska Kraftnät (SvK). Tanken är att SvK antingen ska använda pengarna till att stärka elnätet eller att betala andra kostnader som gör att nätavgiften för stamnätet kan sänkas.
Att tvätta på natten och hoppa över torktumlingen kan bli ett alternativ för dem som vill sänka kostnaderna.
Men nu visar en granskning som Dagens Nyheter (12/2) gjort att en stor del av pengarna i stället läggs på hög hos SvK. Just nu väntar 65,1 miljarder kronor att göra nytta för elkunderna. Enligt Svk försöker de ”maximera användningen” men att det går trögt när de både behöver ta hänsyn till regelverket från elmarknadsförordningen och Energimarknadsinspektionen, som styr och godkänner vad de kan använda pengarna till.
Elkonsumtionen förväntas fördubblas de närmaste 20 åren. Ska det gå behöver elnäten användas så effektivt som möjligt. Men förväntas elkunderna bidra till denna utveckling genom att betala diverse avgifter är det väl de minsta vi alla kan begära att pengarna faktiskt används för att förbättra näten.
Det är dags för nya samtal om el bland svenskarna som mynnar ut i krav på politiker och myndigheter att vi ska få bättre nät för pengarna. Annars är det enda rimliga att avgifterna slopas.