För ett år sedan – på julafton 2012 – skrev jag på denna plats om det som vi alla har gemensamt, människovärdet, och de rättigheter som varje människa har enligt FN:s konvention. Om vi skulle tjuvkika på jultomtens egen önskelista borde makten att garantera dessa rättigheter för alla människor stå allra högst upp.
Denna julafton vill jag gärna lyfta fram värdet av att se möjligheter hellre än hinder. Låt oss omfamna känslan av att ha egen kraft att göra något bättre. Det gör också att summan av mångas kraftansträngningar kan göra mycket betydligt bättre.
I jakten på den fetaste rubriken blir det lätt så att det negativa slår ut det positiva. Chocken vinner över glädjen. Hot går före hopp. Men låt oss göra tvärtom, sätt glädje och hopp främst.
I samband med millennieskiftet 1999/2000 kom världens länder överens om åtta gemensamma mål. Ett antal stora globala problem skulle bekämpas, för mänsklighetens fromma, i jämförelse med hur det var i världen 1990.
Vi skriver 2013 – och den extrema fattigdomen i världen har halverats i jämförelse med 1990. Nio av tio barn får gå i skola, de stora framstegen i jämförelse med 1990 har gjorts i Afrika söder om Sahara. Jämställdheten ökar i så motto att ungefär lika många pojkar som flickor i världen får chansen att gå i skolan. Allt fler kvinnor tar plats i politiska församlingar. Mödradödligheten i världen har halverats sedan 1990, många liv har räddats men många återstår att värna. Malaria dödar allt färre människor och detsamma kan sägas om tbc. Nio av tio världsmedborgare har i dag tillgång till rent vatten, 1990 var det drygt sju av tio. Det räddar liv och bekämpar sjukdomar varje dag.
I stället för hemsnickrade skräckscenarior om globaliseringens hot har vi många goda skäl att applådera dess möjligheter. Dag för dag blir världen lite bättre. Mänskligheten överbryggar hinder, söker och skapar lösningar. Det finns fortfarande enormt mycket göra. Utmaningarna att säkra en hållbar utveckling, där människans framsteg går hand i hand med framsteg inom miljö, klimat och ekologi, är stora. Men vi är inte hjälplösa, inte dömda att misslyckas. Det går om vi vill – och vågar.
God jul