Almega varnar för riskerna med en försämrad välfärd om välfärdsföretagen inte tillåts inom sjukvården. Fokus måste flyttas från vinsterna till det bidrag som företagarna levererar inom sjukvården i Sverige. Foto:

Debatt: Försämrad välfärd utan välfärdsföretag

Inlägg utifrån

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Debatten om framtidens välfärd har alldeles för länge handlat om företagens vinster, men sällan om deras bidrag. Med tanke på att det i framtiden kommer vara fler barn i förskolan, fler unga i skolan och fler äldre som behöver omsorg borde debatten istället handla om hur vi får in fler företag som bidrar till välfärden.

Demografins utveckling talar sitt tydliga språk. Fram till år 2025 kommer det i Nyköping vara 2300 fler barn och unga samt cirka 1100 fler i åldern 65 år och äldre. Tittar vi bara på hur många fler unga som kommer behöva plats i grundskolan 2025 så motsvarar ökningen cirka 53 klasser. Däremot ökar andelen personer i arbetsför ålder, mellan 20–64 år, endast med cirka 7 procent. Lägger vi till att 8 av 10 välfärdsföretag hotas av nedläggning om vinstbegränsningen genomförs, kommer situationen i Nyköping bli ohållbar.

Den enorma utmaning som Sveriges kommuner har framför sig illustreras väl av Sveriges kommuner och landstings (SKL) ekonomirapport från oktober 2017. Rapporten visar att från och med 2015 ökar kostnaden för välfärden väsentligt snabbare än skatteintäkterna, då den långsamma ökningen av personer i arbetsför ålder överskuggas av den växande andelen unga och äldre. En utveckling som, enligt SKL, innebär ett dramatiskt skifte för hur finansieringen av de ökade behoven av välfärdstjänster måste gå till.

Höjda skatter är inte svaret på den utmaning SKL målar upp. I regeringens långtidsutredning fastställs att det ökade kravet på välfärden är så omfattande, att höjda skatter inte är ett hållbart alternativ.

Med tanke på att cirka 16 procent av barnen i förskolor inom kommunen går i en fristående förskola och att hela 37 procent går i en fristående gymnasieskola så aktualiseras frågan ytterligare. Vart ska alla dessa unga ta vägen om flera av dessa förskolor och skolor inte finns längre? Av de äldre som idag fått plats i särskilt boende, bor hela 27 procent i ett boende som drivs i enskild regi. Vad ska kommunen erbjuda som alternativ och hur ska dessa alternativ finansieras?

Nu måste vi skapa rätt förutsättningar så att vi kan ta hand om våra barn, unga och äldre. Vi måste fokusera på att regelverken utformas så välfärden håller lika hög kvalitet som företagen levererar idag. Utbyggnaden i välfärden kräver investeringar på miljardbelopp så vi måste ge välfärdsföretag möjlighet att bidra med investeringar. Utan välfärdsföretagen kommer inte Nyköping att klara sin framtida välfärdsutmaning.

Andreas Åström

Chef näringspolitik och kommunikation, Almega

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

DebattSjukvårdVinster i välfärdenVinstjakt i välfärdenopinion
Relaterat