Det är politisk halvtid. Det är hög tid att vi medborgare bestämmer oss för hur vi vill ha utgången av valet 2018 och en möjlig framtid därefter. De kommande valresultaten sent på kvällen den 9 september 2018 är ovissare än vid något tidigare val. Det må gälla valet till riksdagen, landstinget eller kommunen. Vallandskapet har aldrig varit så snårigt, rent av sörjigt, som nu.
Låt mig spekulera i effekterna för Nyköpings kommunfullmäktige om de rådande opinionsvindarna håller i sig. Medelvärdet för de åtta senaste mätningarna (inklusive SCB:s 1/12) om partisympatierna hos medborgarna för riksdagspartierna visar följande.
Nyköpings kommunfullmäktige har 61 mandat. För att få majoritet i fullmäktige krävs alltså 31 mandat. De rödgröna får 25 mandat (i dag 31). Alliansen får 24 (i dag 24). Sverigedemokraterna blir med sina 12 (i dag 6) vågmästare.
En nyhet för 2018 års kommunval är att kommuner med valkretsindelning (Nyköping har tre valkretsar) får utjämningsmandat för att valet ska bli så proportionellt rättvist som möjligt. Därtill kommer att kommuner med valkretsar får en spärr på 3 %. De partier som inte når över dessa 3 % får ingen mandatutdelning.
Två alternativ är för handen i spekulationen om mandaten i fullmäktige efter 2018 års val. Det ena innebär att partier ur de rödgröna och partier ur Alliansen bildar en koalition som ger ett beslutsunderlag av minst 31 mandat. Det andra är att de rödgröna eller Alliansen styr i minoritet med uttalat eller underförstått stöd av oppositionen eller Sverigedemokraterna.
De senaste undersökningarna visar att en klar majoritet av Alliansens väljare vill se ett samarbete i någon form med Sverigedemokraterna. Starkast hos Moderaterna. En lika stor majoritet av de rödgrönas väljare säger nej. I spekulationerna om framtida samarbeten höger ut visar Gävlemodellen på ett praktiskt alternativ. I Gävle styr Alliansen med budgetstöd av Sverigedemokraterna.
Den partisympati som väljaren visar i riksdagsvalet skiljer sig ofta när valsedeln läggs för ett kommunalt parti. Orsakerna till skillnaderna är många: positiv eller negativ uppfattning om vart kommunen är på väg, respekt eller inte för politikernas kraft att driva en positiv förändring för majoriteten av medborgarna, starka, svaga eller veliga politiska ledare, och mycket annat rationellt eller irrationellt.
Nyköpings väljare gav 2014 socialdemokraterna 34,02 % till riksdagen, men 36,85 % till kommunfullmäktige. Moderaterna fick 23,01 % till riket, och 22,82 % till kommunen. Sverigedemokraterna fick 12,55 % till riket, men 8,27 % till kommunen.
Den kommunala politiken går ofta in i en besluts- och verkställighetsdimma där vi medborgare har svårt att orientera oss. Vilken kraft är den ilskna grindvakten mot de unkna tendenser som då och då sprider sig i den kommunala demokratin och den kommunala förvaltningen?
Ulf-Göran Widqvist
(S), författare och småföretagare