Landstinget Sörmland borde utarbeta en konkret handlingsplan för bild- och formkonsten, i dialog med konstnärerna och kommunerna, skriver Åsa Lockner med flera. Bilden visar Tapio Haapalas skulptur ”Tillsammans”.

"En bra kulturplan kan bli ännu bättre"

Inlägg utifrån

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Genom Kultursamverkansmodellen får Sörmland årligen ett statligt anslag för att utveckla en kulturverksamhet som även ska bidra till det nationella målet om att ”kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling”. Nu har Landstinget Sörmland processat fram en kulturplan för åren 2019-2022. Den har, som sig bör, goda ambitioner men där finns också områden som kan utvecklas.

Nytt för i år är att riksdagen har infogat ett helt nytt ändamål i modellen: professionell bild- och formverksamhet. För att svara upp mot detta borde Landstinget Sörmland dels tillföra målet att länet ska utvecklas till en plats där det är lätt för konstnärer att bo och verka, dels utveckla bild- och formkonstområdet, särskilt om länet vill få höjda anslag från staten. Med de här tilläggen skulle kulturplanen bli ännu mer adekvat:

• Utarbeta en konkret handlingsplan för bild- och formkonsten i dialog med konstnärerna och kommunerna, gärna med stöd i manualen ”Så kan kommunen kvalitetssäkra sin konstpolitik”.

• Kultursamverkansmodellens stomme handlar om att skapa synergieffekter genom samverkan. I den andan bör Landstinget Sörmland utveckla stödfunktioner och metoder i dialog med länets kommuner för att kulturen ska genomsyra samhällsplaneringen (såsom cultural planning), och underlätta både för kommuner och privata exploatörer att arbeta med offentlig konst och tillämpa enprocentsregeln för konstnärliga gestaltningar.

• Anta en åtgärdsplan för att utställningsavtalet (MU-avtalet) ska tillämpas i hela regionen och inför en MU-avtalspott (som Västragötalandsregionen) till vilken arrangörer i regionen kan söka medfinansiering för att konstnärerna ska få avtalsenliga ersättningar inklusive arvode för sin arbetstid.

• Utred behoven av och möjliga platser för ett resurscentrum för bild- och formkonsten.

I vårt remissvar till kulturplanen finns 22 förslag som skulle skapa bättre förutsättningar både för en vital konstscen med hög kvalitet och för att professionella konstnärer ska kunna vara verksamma i länet, vilket i dag är en verklig utmaning. Konstnärsnämndens senaste inkomstrapport visar att medianinkomsten för bild- och formkonstnärerna i Sörmland var 12 876 kronor före skatt 2014. Siffran kan jämföras med den genomsnittliga månadsinkomsten i länet: 23 622 kronor kronor.

Skrivs våra förslag in i kulturplanen och genomförs, tas viktiga steg för att Sörmland ska bli en alltmer tongivande kulturregion och leva upp till vår grundlag som slår fast att den enskildes kulturella välfärd skall vara ett av tre grundläggande mål för den offentliga verksamheten, något som även gäller Landstinget Sörmland och kommunerna i länet.

Åsa Lockner

konsthantverkare och talesperson för Konstnärernas Riksorganisation i Sörmland

Katarina Jönsson Norling

konstnär och riksordförande för Konstnärernas Riksorganisation

Pontus Björkman

samordnare för Kulturvalet.se

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

DebattKonstKultur
Relaterat