Centrum i Nyköping Foto:

Debatt: Entreprenörsviljan i Södermanland är näst lägst i landet

Inlägg utifrån
annons

Det här är en debattartikel med syfte att påverka. Det är den externa debattörens egna åsikter som förs fram, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Att ha en tydlig entreprenörskaps- och innovationsprofil på den regionala politiken är sannolikt den bästa investeringen för fortsatt tillväxt och nya arbetstillfällen. Hur står det då till med entreprenörskapet i Sverige? Global Entrepreneurship Monitor, GEM, undersöker årligen attityder, aktiviteter och ambitioner om entreprenörskap. Årets svenska GEM-rapport visar att 7,6 procent av den svenska befolkningen är involverade i entreprenörskap. För att jämföra entreprenörsviljan på regional nivå har vi slagit ihop 2015 och 2016 års mätningar med syftet att öka antalet observationer per län och därmed minska osäkerheten i resultaten; riksgenomsnittet 2015-2016 är 7,3 procent.

Vad spelar in när det gäller regionalt entreprenörskap? Flera faktorer är viktiga, t ex regionala företagskulturer och normer men också stödvolymer till entreprenöriella aktiviteter. Det är troligt att Smålands starka entreprenörs- och småföretagskultur ligger bakom Jönköpings och Kronobergs framskjutna placeringar medan en tänkbar anledning till Gotlands topplacering är ett betydande stöd per capita till länet. Norrlandslänen, som placerar sig ungefär i mitten har också betydande stödnivåer medan storstadsregionerna får lägst stöd per capita.

Södermanlands län har näst lägst entreprenörsvilja i landet. 4,9 procent av befolkningen är engagerade i att starta eller driva ett ungt företag. Även i angränsande Örebro län är entreprenörsviljan svag men i närliggande Stockholms och Västmanlands län är betydligt fler engagerade i entreprenörskap.

I rapporten framkommer att nivån på entreprenörskapet är något lägre i län med sämre företagsklimat. Sambandet är inte speciellt starkt, vilket troligen kan förklaras av att en entreprenör ofta stannar på en viss plats på grund av etablerade sociala nätverk, födelseort och familj trots att företagsklimatet upplevs undermåligt. Men ett bestående svagt företagsklimat över tid riskerar leda till minskad entreprenöriell aktivitet.

Företagsklimatet är något som regionala beslutsfattare har möjlighet att påverka för att både behålla befintliga och växande företag och för att skapa förutsättningar för nyföretagande. Lyckas man locka ett nytt kunskapsintensivt företag till regionen har forskning visat att det för med sig stora sysselsättnings- och spridningseffekter; varje nyanställd högutbildad generar på sikt 3–5 nya arbetstillfällen i regionen.

Framgångsrika företag kommer förr eller senare in i ett skede då skatter har betydelse för företagets framtida utveckling och expansion. Idag måste ett stort antal skatter ses i ett globalt perspektiv när rörligheten hos kapital, teknik, humankapital och entreprenörskap har ökat. Det räcker inte med att näringsministern är engagerad i företagarfrågor. Om Sverige ska lyfta till nya entreprenöriella höjder måste även finansdepartementets ledning ta till sig betydelsen av entreprenörskap och innovation.

Pontus Braunerhjelm, forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH

Carin Holmquist, professor Handelshögskolan i Stockholm

Ylva Skoogberg, projektledare Entreprenörskapsforum

Per Thulin, forskare Entreprenörskapsforum och ekon dr KTH

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

DebattEkonomiEkonomi/Företag
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka