Nyköpingsstudenterna sprang ut tidigare i sommar. En fjärdedel av Sveriges studenter springer dock ut utan fullständiga betyg. Ett grovt underbetyg för en skola som ska vara lika för alla. Foto:

Hylén: En fjärdedel utan fullständiga betyg

Ledare

En fjärdedel av studenterna går ut skolan utan fullständiga betyg. Skandalösa siffror för ett land som stoltserar sig som kunskapsnation, samtidigt som skolans betyg är allt annat än godkänt.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Champagnen är slut för länge sedan. Konfettin har sopats bort. Flaken står ute på landsbygden i väntan på nästa års studentfirande. Årets nybakade studenter har mycket att se fram emot. Flertalet får snart det andra antagningsbeskedet till högskola och universitet, eller kanske har de börjat på sitt första jobb.

Parallellt till extasen och lyckoönskningar finns en grupp som aldrig fick den där "riktiga" studentupplevelsen. En fjärdedel av studenterna går inte ut med fullständiga betyg, och saknar därmed oftast en gymnasieexamen. Det är cirka 20 000 elever varje år som saknar reella möjligheter att börja sitt vuxenliv på allvar (Sveriges Elevkårer, 2018). De ofullständiga betygen blir mer än bara bokstäver på pappret när jobb och studier plötsligt blir en avlägsen dröm.

Sommaren efter studenten är för många aspirerande studenter ett avslappnande väntrum innan vuxenlivet inleds på allvar. Väntan på antagningsbesked är oroligt och pirrigt, men det kommer förr eller senare. För den fjärdedel som saknar betyg kommer en stor del av ungdomsåren utgöras av en bestående oro inför framtiden. Medan resten av klasskamraterna tar sig vidare i livet står de andra och stampar kvar på ruta ett.

Skolan har genom åren seglat upp som viktig valfråga. Reformer har genomförts i decennier, men statistiken har varit ungefär den samma sedan 1990-talet. Trots diverse skolreformer springer ungefär en fjärdedel ut från gymnasiet utan fullständiga betyg.

Det är ironiskt att ett av världens rikaste länder som strävar efter mer innovation och utbildning låter en fjärdedel lämna gymnasiet utan fullständiga betyg. I skuggan av kunskapsnationen Sverige existerar ett reellt kompetensutanförskap. Något står inte rätt till, och det blir tydligen inte bättre, även om regeringarna har haft olika färg flera gånger sedan 1990-talets början.

Visserligen är ungdomsarbetslösheten den lägsta på 14 år, men den är fortfarande mycket hög. Förra året var 17,3 procent av unga mellan 15 och 24 år arbetslösa. Sveriges generella arbetslöshet för alla grupper låg på 6,7 procent (Regeringskansliet, 13/7-17). Ungdomar är en av de stora förlorarna på arbetsmarknaden och det blir inte lättare när en fjärdedel ska konkurrera utan gymnasieexamen.

För flera årtionden sedan - före 1970-talet - var svensk skola bland de bästa i världen, och Finland kopierade vårt koncept, medan vi avvisade det senare för andra värden. Lärare skulle plötsligt göra andra uppgifter än att endast lära ut. Professorn Inger Enkvist vid Lunds Universitet menar att lärarnas arbetsuppgift gick från att enbart lära ut, till att lika mycket agera omhändertagande. Lärare har liksom vi andra en begränsad tid på jobbet. Ekvationen är enkel: lärandet fick ta ett steg tillbaka för andra uppgifter (FoF, 1/2-14).

Idag är det Sverige som tittar mot den östra rikshalvan för att hitta lösningar på de sjunkande skolresultaten. Det är tydligt att lärandet hamnat på efterkälken, samtidigt som lärarlönerna är låga och arbetsuppgifterna blir flera. Lös den uppgiften så till och med skolan kan få högt betyg igen.

Läs också

( 5 st )

Läs mer om dessa ämnen

Valet2018Nyköpings gymnasiumUtbildningDebattUngdomaropinion skola och utbildning student studenten
Relaterat