Utan fakta fördärvas det intellektuella samtalet och därmed den demokratiska diskussionen. Utan rätt och fel skapas grogrund för handlingslöshet och rädsla, vilket blir populisternas och antidemokraternas föda. Foto:

Hylén: Utan fakta vinner aldrig demokratin

Ledare

Solsting i politiken eller ett nytt normalläge? I ett samhälle där inget är rätt eller fel, där lögner ses som sanningar, och upplysningens ideal krossas, finns ingen grogrund för demokrati.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Värmen har länge tryckt över Sverige och solsting har letat sig in i politiken. Den stundande valrörelsen kommer bli annorlunda. Höger-vänster-skalan är inte längre självklar, men den mest brännande frågan handlar om den demokratiska och rationella verkligheten ens kan fortgå.

Riksdagspartierna målar upp olika bilder om vad höstens val innebär. Socialdemokraterna framställer det som en folkomröstning om välfärden, medan Moderaterna pratar om jobben. Beroende på partifärg väljer partierna olika prioriteringsområden, såväl som skilda lösningar. Det demokratiska samhällets nyckel har varit mötet mellan dessa olika åsikter, men med hållhaken att partierna lever i en gemensam bild av verkligheten. Trots de skilda åsikterna delar de samma verklighetsuppfattning. Det är en grundförutsättning för det demokratiska och rationella samtalet i vår tid. Vi lever i samma samhälle, men ser olika lösningar på problemen.

Så är inte alltid längre fallet, särskilt när extrema ytterkantsrörelser växer mer och gapar högre. Den intellektuella diskussionen fördärvas i mötet mellan människor från olika politiska planeter. Demokrater möter antidemokrater och förväntas debattera på lika villkor, medan de sistnämnda ljuger och vilseleder. Liberaler som socialdemokrater debatterar med foten i upplysningstidens ideal om vetenskaplig fakta, medan identitära extremrörelser från höger till vänster tillbakavisar rationalism och upplysning till följd av 1700-tals filosofernas börd, kön eller hudfärg. Ironiskt nog har dessa extremrörelser självutnämnt sig som varandras motsatser, även om de huserar och livnär sig i samma postmoderna dimension.

I den postmoderna verkligheten är allt möjligt, och inget kan vara fel, eller rätt. Det avgör du själv, och i det grådimmiga paradigmet uppstår grogrund för handlingslöshet och rädsla. Fakta förbyts med känslor, lögner och desinformation. Det krävs ingen doktorsexamen för att förstå att demokratiska samtal snabbt urholkas när dess ramar suddas ut.

En uppfattning som jag stött på inom den politiska sfären är att det inte är så farligt att vrida lite på sanningen. Det handlar om att vinkla verkligheten och framhäva delar för att bekräfta sin politiska tes. Resonemangets princip kan ta vårt demokratiska samtal ner i en ond spiral. De medel som tidigare ansågs otänkbara för vissa har i takt med en mer polariserad och "like-baserad" samhällsdebatt blivit tänkbara. Det är när demokratiska krafter börjar spela fult som de odemokratiska och populistiska krafterna vinner mark. Om vi på allvar ska bekräfta demokratins överlägsenhet måste vi alltid spela efter den verklighet vi försvarar. För vem ska tro på demokratin om inte ens dess företrädare?

Höstens val är ett lackmustest för oss demokrater att stå pall för våra övertygelser. Släpp inte på de demokratiska principerna. Låt inte anonyma trollkontons gillamarkeringar stjäla debatten. Låt inte din ängslan göra dig till en nyttig idiot för populismens och ofrihetens ändamål. Det finns ingen genväg i försvaret av demokratin.

Läs också

( 11 st )

Läs mer om dessa ämnen

SamhälleDebattDemokratiHotHögerextremisterPolitikVänsterextremisteropinion våldsbejakande extremism
Relaterat