Docent Gissur Erlingsson kommenterade nyligen i denna tidning Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet (SN 2/12). Vi delar helt och fullt Erlingssons uppfattning att företagsklimatet är viktigt och att kommuner gör klokt i att utveckla och förbättra sin myndighetsroll.
Svenskt Näringsliv formulerar vad företagsklimat är i följande definition: Företagsklimatet är summan av de institutioner, attityder, regler och kunskaper som företagen möter i sin vardag.
I jämförelse med andra länder har svenska kommuner ett mer långtgående självstyre och har ett mer omfattande myndighetsuppdrag. Många företag måste därför vända sig till kommunen för att få nödvändiga tillstånd och det är kommunen som utöver tillsyn på ett flertal områden. Vi kan i vår undersökning av företagsklimatet se att det finns stora skillnader på hur väl kommunen förstår företagen när de utför dessa myndighetsuppdrag.
Erlingsson är kritisk mot två saker. Han anser att delar av vår ranking har med ideologiska ställningstaganden att göra. Det är helt sant och det är för att sådana spelar roll. Ett extremt exempel på detta är löntagarfonderna som i sin ursprungliga tanke handlade om att överta ägandet i bolagen. Hade detta blivit fallet så hade företagsklimatet sannerligen blivit sämre. I dag är motsvarande debatt välfärdsföretagens möjlighet att verka och överhuvudtaget att få finnas.
Inga företag kan verka utan en marknad för sina produkter. Genom att låta företag utföra välfärdstjänster vinner vi två saker. Dels får kommuninvånarna möjlighet att välja mellan alternativ, dels skapas en marknad för företagen att verka på. Därför är andelen av kommunens budget som läggs på entreprenad en viktig faktor för företagsklimatet. Notera dock att vilken form kommunen väljer – LOV, upphandling eller annat – inte är en parameter i rankingen.
Erlingsson framför också kritik mot att det inte finns något uppmätt samband mellan vår ranking och faktorer som är relevanta utfallsfaktorer. Han nämner som exempel tillväxt eller ökad sysselsättning. Det är en viktig aspekt som tål att diskuteras – mäts företagsklimatet på rätt sätt. I vår mätning fångar vi företagarnas uppfattning.
Svenskt Näringsliv undersökning som ligger till grund för rankingen redovisas på www.foretagsklimat.se. Tanken med detta är att politiker och tjänstemän ska kunna använda resultatet för att jämföra med andra och följa sig själv över tid. En kommun som gör insatser för att förbättra den kommunala servicen kan då se om åtgärderna får önskad effekt.
När rankingen presenteras ges ett tillfälle att diskutera vad som är bra och dåligt. Om man, som Svenskt Näringsliv gör, anser att företagsklimatet är viktigt så är sådana tillfällen också viktiga. Det som inte mäts och utvärderas tenderar att hamna utanför fokus.
Björn Lindgren
regionchef Svenskt Näringsliv
Christer Östlund
ansvarig Lokalt företagsklimat Svenskt Näringsliv
Svar:
Debattörerna upprepar att företagsklimat är viktigt. Jag säger inte motsatsen, ägnar tvärtom utrymme åt att konstatera att så är fallet. Det konstateras att det inte finns bevis för att mätningen samvarierar med viktiga utfallsfaktorer. Bra. Viktigt erkännande. Det är ett problem. Mätningens ideologiska komponent sägs vara viktig, bland annat anses låg skatt vara önskvärd. Men, vissa kollektiva nyttigheter är förutsättning för godsaker företag gillar: exempelvis god infrastruktur, bra vård, skola och omsorg. Detta kostar. Låg skatt är, på längre sikt, inte självklart synonymt med bra företagsklimat.
Därtill kommer att mätningen är metodkänslig. Våldsamma skutt uppåt eller nedåt från ett år till ett annat antyder avstånden mellan kommunerna är små, att begränsade förändringar i resultat skapar stora rörelser i rankningen. Kommuner bör därför ta rörelserna i rankningen från år till år med en nypa salt.
Gissur Erlingsson