Riksbankens prognoser tyder på att Sverige praktiskt taget kommer vara kontantfritt år 2030. Prognosen kommer dock inte utan orosmoln. FOTO: FREDRIK SANDBERG/TT

Ledare: Kontanterna behövs fortfarande

ledare

Samtidigt som mängden kontanter i samhället minskar experimenterar Riksbanken med en e-krona. Kontanter kommer dock att vara nödvändiga inom överskådlig framtid.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Det kan inte ha undgått någon som handlat i butik eller besökt kaféer och restauranger de senaste åren att kontanter blivit allt mer sällsynta. I dag sker fyra av fem köp i Sverige med kort, och både handlare och kunder tycks vara nöjda med att använda lösningar som kontaktlösa ”blipp”-betalningar och mobila betal­appar som Swish.

Samtidigt som antalet kort- och mobilbetalningar ökar har mängden kontanter i omlopp mer än halverats sedan 2007, enligt Riksbanken. Myndig­hetens prognoser pekar på att Sverige kommer att bli praktiskt taget kontantlöst kring 2030. Som förberedelse på övergången mot ett kontantfritt samhälle har Riksbanken nyligen lanserat en testversion av e-kronan, en elektronisk valuta där staten står som garant för pengarnas värde.

Det finns goda skäl till varför det behövs alternativ till betaltjänster som tillhandahålls av privata företag. Om kontanterna försvinner gör också tillgången på ”riskfria” pengar det; alla andra tillgångar kommer att finnas på konton hos privata företag som kan gå i konkurs. Uppstår en ekonomisk krissituation är det problematiskt om det inte finns någon aktör som garanterar att betalningar kan göras på ett säkert sätt. Det är därför riksbankschefen Stefan Ingves beskrivit betalningsväsendet som en kollektiv nyttighet på samma sätt som försvaret eller domstolsväsendet.

Dessutom är det en fråga om samhällets sårbarhet: vad gör vi om de elektroniska betalsystem som vi i dag är beroende av slås ut? I sin senaste rapport om e-kronaprojektet slår Riksbanken fast att vissa betalningar med e-krona skulle kunna göras offline, när både betalaren och mottagaren saknar uppkoppling.

Fast samtidigt som offlinebetalningar med e-krona är tekniskt möjliga skulle de inte vara helt säkra med ­dagens teknik. Ju längre och allvarligare el- och nät­avbrott, desto svårare skulle det bli att upprätt­hålla fungerande betalningar med en e-krona.

På kort sikt är kontanter fortfarande det bästa betalningsmedlet om de elektroniska betalsystemen skulle drabbas av störningar. Redan i dag är det svårt att hantera elektroniska betalningar i många delar av landet där bredbandsutbyggnaden är bristfällig. Dessutom finns alltjämt stora grupper, främst äldre, som föredrar att använda kontanter och inte får lämnas i ett digitalt utanförskap.

Inom överskådlig framtid är det därför viktigt att kontanter finns tillgängliga och kan hanteras i hela landet. En parlamentarisk kommitté föreslog tidigare i år att Riksbankens ansvar för kontantförsörjning- och hantering ska tydliggöras i lag. Kommittén kommer att presentera specifika lagförslag i sitt slutbetänkande som redovisas i maj nästa år.

Att Riksbanken får ett sådant övergripande ansvar skulle vara ett steg i rätt riktning. Kontanter är inte längre kung, men vi skulle alla förlora på deras sorti.

Emanuel Örtengren

Läs också

( 6 st )

Läs mer om dessa ämnen

SamhälleEkonomiLedarePengarSamhällsskydd
Relaterat