Den 15 juni presenterade regeringen en ny grundlagskommitté som ska utreda ett flertal förändringar i den svenska grundlagen. Det är en blandad kompott av förändringar som ska utredas, en del bättre än andra. Det går däremot att fråga sig varför nya grundlagsförändringar ska utredas när den senaste grundlagskommittén presterades sina förslag så sent som i mars. Om grundlagen ska förbli ett robust instrument som skyddar vår demokrati och våra rättigheter bör vi agera med försiktighet. Grundlagen måste hanteras med respekt och ska inte falla offer för samtidens politiska nycker.
Det finns flera aspekter i utredningsdirektiven som är välkomna och som, om det blir verklighet, skulle stärka våra rättigheter som medborgare. Ett av förslagen är att i grundlagen införa en rätt till domstolsprövning. Individens möjlighet att utkräva ansvar vid statliga övertramp skulle öka om detta blev verklighet. Att skydda individen från staten på detta sätt är förhållandevis nytt i Sverige och är en väg som vi bör fortsätta på för att stärka den liberala demokratin.
I förslagen från regeringen finns däremot idéer som är mer oroande. Det är ingen hemlighet att Tidöpartierna har gjort det till en huvudprioritering att ta i med hårdhandskarna mot gängen. I sin repressionsiver har de dock stött på flera stoppklossar i grundlagen. Därför föreslås nu förändringar i föreningsfriheten för att det ska vara möjligt att kriminalisera deltagande i kriminella gäng. Men det kanske mest oroande är att regeringen vill göra det möjligt att återkalla svenska medborgarskap. Detta skulle innebära ett stort skifte i den svenska synen på medborgarskapet. Det är enkelt att se hur återkallande av medborgarskap skulle kunna missbrukas och användas för att utsätta vissa grupper om populistiska krafter får mer makt.
När denna typ av förändringar presenteras krävs det att vi frågar oss vad grundlagen egentligen är till för. I min mening finns den till för att slå vakt om kärnan i vår demokrati och skydda våra fri- och rättigheter från populism och politiska nycker i samtiden. Den första impulsen ska inte vara att grundlagen måste rundas eller förändras. När grundlagen är ett hinder för en politisk åtgärd borde det ses som en varningsklocka för att förslaget kanske inte är lämpligt genomföra i enligt vårt styrelseskick. Om varje ny regering ska utreda och anpassa grundlagen efter sina politiska mål finns risken grundlagen förvandlas till en politiserad pappersprodukt där skyddet för våra demokratiska värderingen blir sämre i praktiken. I en värld där antidemokratiska strömningar blir allt starkare har vi inte råd med den utvecklingen i Sverige. Att politiker respekterar grundlagens spelregler är centralt för att bevara vår demokrati stark.
Ulrica Schenström är vd för den gröna liberala tankesmedjan Fores. Hon medverkar som fristående krönikör i SN.