Bianca Ingrosso visade sig vara en vanlig väljare

Forskning om väljarbeteende visar att väljarnas känslor har stor inverkan på val av parti.

Det blev ett himla liv kring hennes agerande, men Bianca Ingrosso resonerade inför 2018 som vilken vanlig väljare som helst.

Det blev ett himla liv kring hennes agerande, men Bianca Ingrosso resonerade inför 2018 som vilken vanlig väljare som helst.

Foto: Erik Simander/TT

Krönika2022-08-19 05:05
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När Bianca Ingrosso satt i soffan hos Filip och Fredrik i tv-programmet Breaking News våren innan valet 2018 uppgav hon att hon skulle rösta på Moderaterna. På frågan om varför svarade hon "för att de flesta gör det och de verkar bra. Jag tycker om dem och jag visste bättre varför förr, men jag har glömt det”. Några månader senare hade hon ändrat sig och skulle i stället rösta på Centerpartiet.

På onsdag nästa vecka öppnar förtidsröstningen till kommun, region och riksdag. Redan i tisdags öppnade utlandsröstningen. Förra valet valde rekordmånga svenskar att rösta i förtid och valdeltagandet var ovanligt högt. Valet kom att kallas “förhandingsvalet” av statsvetarna, eftersom valet framgent blev ihågkommet för sitt efterspel, snarare än vad som hände under valrörelsen.

Under en längre tid har trenden gått mot att väljarna bestämmer sig allt senare in på valdagen. Väljarbeteendet inför förhandlingsvalet följde trenden i rågade mått. Valundersökningen år 2018 visade att hela 37 procent av väljarna hade bestämt sig under den senaste veckan eller på valdagen. Rekordmånga valde att byta parti sedan det föregående valet. Dessutom röstade många på olika partier till kommun, region och riksdag. De svenska väljarna har alltså blivit allt flyktigare och allt mindre partitrogna. Röstning utefter klasstillhörighet eller identitet har förlorat sin betydelse.

Efter en fartfylld mandatperiod är det nu dags igen. Utspelen haglar tätt, affischeringen är påbörjad och valrörelsen är igång. Fattigpensionärer, Putinpriser i mataffären och energikris – mycket tyder på att plånboksfrågorna kommer att få stor betydelse den 11 september. Valkompasser lanseras och partiledardebatter tv-sänds, alltför att väljarna ska kunna göra ett så medvetet val som möjligt. 

Valforskaren och professorn i statsvetenskap Henrik Oscarsson menar dock att det ibland kan vara lika rationellt att rösta efter känsla som att rösta efter förnuft. Ofta blir slutsatsen densamma. I en artikel från Dagens Nyheter berättar Oscarsson om så kallad låginformationsrationalitet, ett sätt för hjärnan att effektivisera tankearbetet. Väljaren hämtar in information om partier och politiker och värderar kunskapsinhämtningen i samma ögonblick. Värderingen lämnar efter sig en känsla, vilken lagras i hjärnan, men underlaget glöms bort. 

Efter besöket hos Filip och Fredrik fick Ingrosso kritik för att framstå som oseriös och för att vara en dålig förebild för unga som skulle rösta för första gången. Faktum är dock att hon i många aspekter representerar den typiska väljaren. Hon ändrar sig lite då och då om vilket parti som ligger henne närmast. Hon inhämtar information och gör löpande bedömningar av de olika politiska utspelen. Hon får en känsla om vilket parti som kan erbjuda en politik hon tror på. Precis som vilken väljare som helst.