Offentligt riskkapital mÄste krÀva mer

Vi mÄste sluta med att obekymrat lÀgga avslutade projektrapporter pÄ hyllan.

HandlĂ€ggaren pĂ„ den statliga fonden eller annan offentlig finansiĂ€r har inga stora förvĂ€ntningar pĂ„ resultat.  NĂ€r ett projekt avslutats med en slutrapport Ă€r man nöjd och strax igĂ„ng med ett nytt, skriver Tommy Jansson i en krönika.

HandlĂ€ggaren pĂ„ den statliga fonden eller annan offentlig finansiĂ€r har inga stora förvĂ€ntningar pĂ„ resultat.  NĂ€r ett projekt avslutats med en slutrapport Ă€r man nöjd och strax igĂ„ng med ett nytt, skriver Tommy Jansson i en krönika.

Foto: Jessica Gow/TT

Krönika2022-10-29 05:00
Detta Àr en ledarkrönika. SN:s ledarsida delar Centerpartiets vÀrderingar.

I Sverige Ă€r det ofta brist pĂ„ ”riskvilligt kapital” för smĂ„ och mindre företag. SĂ€rskilt smĂ„företag pĂ„ landsbygden har svĂ„rt att fĂ„ tillgĂ„ng till utvecklingsfinansiering. För lite större företag med tillvĂ€xtambitioner finns möjlighet att samverka med en eller flera affĂ€rsĂ€nglar som gĂ„r in bĂ„de med pengar, kompetens och kontakter.

För den kategori utvecklingsbara smĂ„företag som inte hittar kapital pĂ„ annat sĂ€tt blir hĂ€nvisade till offentliga projektpengar. I dessa offentliga utvecklingsprojekt möts sĂ„ledes mĂ„ttligt engagerade projektledare med försiktiga investerare som hanterar andras pengar. 

AffĂ€rsĂ€nglarna riskerar sina egna pengar pĂ„ projekt de tror pĂ„ medan ”handlĂ€ggarna” i de offentliga systemen för utveckling bara riskerar nĂ„gon anmĂ€rkning i hur ansökningsformulĂ€ren fyllts i. Detta leder till tvĂ„ olika nivĂ„er av förvĂ€ntningar:

  • AffĂ€rsĂ€ngeln som gĂ„r in med hull och hĂ„r i ett litet företag/projekt förvĂ€ntar sig vinst pĂ„ sikt. Eller Ă„tminstone ”break even”. Han/hon tror pĂ„ företaget och företagaren.
  • HandlĂ€ggaren pĂ„ den statliga fonden eller annan offentlig finansiĂ€r har inga stora förvĂ€ntningar pĂ„ resultat.  NĂ€r ett projekt avslutats med en slutrapport Ă€r man nöjd och strax igĂ„ng med ett nytt. Projekten avslutas ganska ofta med en axelryckning och ett stort: JasĂ„!

Men de smĂ„ kommunerna har behov av vĂ€xande befolkning och ekonomisk utveckling. Detta krĂ€vs för att man ska kunna hĂ„lla med god kommunal service. Man kan alltsĂ„ inte fortsĂ€tta pĂ„ den inslagna vĂ€gen  och obekymrat lĂ€gga avslutade projektrapporter pĂ„ hyllan. 

Man mĂ„ste gĂ„ frĂ„n regelstyrning till mĂ„lstyrning.  Eftersom det Ă€r angelĂ€gna mĂ„l vi strĂ€var mot Ă€r det viktigt att de Ă€r tydliga och tas pĂ„ allvar. Vi kan inte vara nöjda med mindre Ă€n att varje offentligt finansierat utvecklingsprojekt har nĂ„tt det förvĂ€ntade resultatet och i normalfallet kan bli en integrerad del av ordinarie verksamhet.

Det krĂ€vs utbildning/trĂ€ning för projektledare i att driva projekt i processform, frĂ„n start till mĂ„l. Utbildningen som bestĂ„r av teori och praktik – skarpt lĂ€ge – ger större möjligheter att söka projektjobb. JĂ€mför det med körkortsutbildning, dĂ€r man gör teoriprov samt en praktisk uppkörning. Utbildningen/trĂ€ningen som lĂ€ggs ut över, förslagsvis, tre mĂ„nader med fokus pĂ„ problemlösning, kreativitet, personlig utveckling, att driva projekt, presentation och marknadsföring och sĂ„ vidare.  Man varvar förelĂ€sningar i grupp med praktik pĂ„ arbetsplatser.

Tommy Jansson Àr utvecklingskonsult frÄn Nyköping. Han medverkar som fristÄende krönikör i SN.