Liberalernas valberedning föreslår partiets nuvarande partisekreterare Simona Mohamsson till ny partiledare. Allt talar för att hon blir vald på partiets extra landsmöte i nästa vecka.
För många är hon ett okänt namn. Tidigare har hon bland annat varit vice förbundsordförande för Liberala Ungdomsförbundet och ordförande för socialnämnden på Hisingen i Göteborg. Hon har varit ledamot i Liberalernas partistyrelse sedan 2021. För ett par månader sedan blev hon partisekreterare.
Hennes politiska karriär från att vara lokalpolitiker till att ta över partiet har med andra ord gått ovanligt snabbt.
Både Centerpartiets Muharrem Demiroks och Miljöpartiets Märta Stenevis erfarenheter visar att det är ett steg som inte alltid är lätt att ta. Livet som partiledare/språkrör ställer helt andra krav.
Simona Mohamsson hörde inte till förhandsfavoriterna. Men hon var den ställde upp när partiet kallade.
Utpekade favoriter som klimatminister Romina Pourmokhtari, skolminister Lotta Edholm och den tidigare L-politikern Erik Ullenhag hade dessförinnan en efter en meddelat att de inte kandiderade. Det mesta tyder på att valberedningens arbete mest liknade ett Svarte Petter-spel. Det är inte så konstigt.
Att axla partiledarskapet för Liberalerna kan liknas vid ett kamikazeuppdrag. I de senaste opinionsmätningarna hamnar partiet under 3 procent och nära 2 procent i flera. I SCB:s årliga partisympatiundersökning som nyligen publicerades uppgav 2,8 procent av väljarna att de skulle rösta på Liberalerna om det var val i dag.
Det finns med andra ord en reell risk att partiet kan åka ut ur riksdagen i nästa val. Om det inträffar behöver partiledaren avgå.
Många Liberaler lever ännu på hoppet att den nya partiledaren ska bli en röstmagnet. Men för att det ska inträffa räcker det inte att hitta en person som går hem hos väljarna. Det måste också finnas ett budskap eller en trovärdig berättelse om hur samhällsproblemen ska lösas. Det har inte Liberalerna i dag.
Visserligen har partiet under våren presenterat ”Vision Selma” som är tänkt för att ligga till grund för partiets nya politik. Men resan från visioner till konkreta förslag kan vara utmanande. Särskilt i ett parti som L där interna bråk hör till partikulturen.
Simona Mohamsson framhöll under torsdagens presskonferens tre prioriterade frågor: förstatligande av skolan, övergång till euron och att skojarna i välfärden ska bort. Det är väletablerade L-frågor, men ingen av dem känns ny, oväntad eller spontant röstdragande.
Kraven på den nya partiledaren är extrema för att inte säga omänskligt höga. Det är drygt ett år kvar till nästa val. Det är inte lång tid om man som Simona Mohamsson behöver samla partiet, formera den nya politiken och gå hem hos väljarna.
Det är inte omöjligt – men det är oerhört svårt att lyckas.
Emma Wange är politisk redaktör på Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning (oberoende liberal).