Utan Hjortsberg inget svenskt skÄdespelarunder

Konungens comediant spelade stor roll för svensk teater – och han vilar i Nyköping.

Foto:

Krönika2022-04-02 05:10
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

PĂ„ VĂ€stra kyrkogĂ„rden i Nyköping finns en av Sveriges mest intressanta gravar. Den ser inte mycket ut för vĂ€rlden om man ska jĂ€mföra med mer pompösa monument sĂ„som kungagravarna i Stockholm eller Uppsala, men dĂ€r ligger kvarlevorna av en av Sveriges historias mest fascinerande personer. Det handlar om skĂ„despelaren Lars Hjortsberg (1772–1843) som kan sĂ€gas ha lagt grunden för svensk teater. En grund som stĂ„r sig Ă€n i dag. 

Hjortsberg stĂ€dslades redan som sexĂ„ring vid Kungliga Operan i Stockholm och fortsatte senare som medlem av Dramaten-ensemblen. Han gynnades tidigt av Gustav III och var del i den gustavianska nytĂ€ndningen av svensk kultur. Embryot till den kultur som vi fortfarande lever i. Det Ă€r inte förvĂ„nande att Carl Michael Bellman skrev texterna till mĂ„nga av hans upptrĂ€danden, bland annat ett skĂ„despel dĂ€r Hjortsberg sjĂ€lv spelade alla roller. 

Som ”Konungens comediant” blev han berömd i hela Sverige. 1700-talet Ă€r den tid dĂ„ vi börjar fĂ„ tidningar som rapporterar om hela landet och det finns fog för pĂ„stĂ„endet att han blev nĂ„got av en dĂ„tida ”inneperson”. Men han var inte bara skĂ„despelare utan Ă€ven tjĂ€nsteman pĂ„ Haga slott och i den rollen följde han med kungen till kriget i Finland, dĂ€r han kom att belönas med Svensksundmedaljen. PĂ„ sin Ă„lders höst 1825 nĂ€r Arsenalsteatern vid KungstrĂ€dgĂ„rden i Stockholm brann ned ledde han sjĂ€lv utrymningsarbetet.

Hjortsberg verkade inte i ett tomrum. I hans samtid fanns storheter som Bellman, Kjellgren och Elias Martin. Men han var för sin tid den störste pĂ„ teatern och lade grunden för en kulturyttring som gav oss Jenny Lind eller för den delen Ingmar Bergman eller vĂ„ra dagars Alicia Vikander. För att inte tala om Birgit Cullberg som var en produkt av Nyköping. Allt detta hade inte kunnat Ă„stadkommas om det inte hade varit för Hjortsberg. 

Det var vid ett besök i Nyköping som Hjortsberg avled och det Ă€r dĂ€rför som han fick sin grav i denna stad. GravvĂ„rden Ă€r imponerande för att vara Nyköping, men lite vĂ€l intetsĂ€gande för en sĂ„dan betydande gĂ€rning. PĂ„ ett sĂ€tt illustrerar det tidens förgĂ€nglighet dĂ„ teatern Ă€r ett oerhört tidsbundet medium. Det Ă€r inte mĂ„nga som minns Georg Rydeberg – och hans gĂ€rning finns Ă€ndĂ„ bevarad i form av filmer och intervjuer. 

SĂ„ skĂ€nk ”Konungens comediant” en tanke nĂ€sta gĂ„ng ni springer till tĂ„get, eller varför inte avlĂ€gga honom ett besök? VĂ€stra kyrkogĂ„rden Ă€r vacker pĂ„ vĂ„ren. 

David Lindén Àr historiker frÄn Nyköping. Han medverkar som fristÄende krönikör i SN.