Svenskar är religiösa analfabeter

Påve Franciskus religiösa övertygelse gjorde honom politisk.

Påve Franciskus som nyligen gick bort använde sin tro för att sträcka ut en hand till utsatta grupper. På bilden syns prästen Wladimir Siwecki håller i mässan i Sankt Eriks katolska domkyrka på annandag påsk då påve Franciskus död uppmärksammades.

Påve Franciskus som nyligen gick bort använde sin tro för att sträcka ut en hand till utsatta grupper. På bilden syns prästen Wladimir Siwecki håller i mässan i Sankt Eriks katolska domkyrka på annandag påsk då påve Franciskus död uppmärksammades.

Foto: Anders Wiklund/TT

Krönika2025-04-26 11:30
Detta är en ledarkrönika. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Påve Franciskus har under 12 år varit ledare för en rörelse av nästan en och en halv miljard katoliker. Om han hade styrt ett land hade det varit ett av världens största. Den samling människor han har lett dock inte delat nationalitet, språk eller kultur. De delar i stället att en tro på samma Gud och vad de tror är dennes ord. Den djupa tron på något större, på en specifik gud som har makt över människor på jorden och i himlen är något som svenskar ofta inte förstår sig på. 

undefined
I Sverige förväntas religion och tro helst vara något individuellt som inte syns utåt.

I Sverige försöker vi hålla religion och politik avskilt från varandra. Åtskillnad mellan kyrka och stat har i Sverige kommit att betyda att religion bara är något som pågår inom varje individ och inte ska synas utåt i vare sig i handling eller uttryck. Faktum är dock att tro spelar en stor roll i människors vardag och även i deras politiska val.
I Sverige är det inte många som tror på världsreligionernas gudar. Människor kanske tror på något större eller abstrakt andligt, men de är inte religiösa på samma sätt som i många andra länder. Det sekulära samhället har över tid blivit självklart. Det innebär också att vi kan ha svårt att förstå vad religion betyder för en människa som tror djupt och innerligt. 

undefined
Inför riksmötets öppnande brukar kungaparet, kronprisessan Victoria och prins Daniel, tillsammans med många folkvalda, delta i en gudstjänst i Storkyrkan.

Svenskar kan närmast beskrivas som religiösa analfabeter som inte kan ta till sig att tro på något större kan innebära mer än att be på sin kammare. Detta gäller både medborgare och styrande politiker. 

Ofta är det muslimer som får bära hundhuvudet i debatten om religion i Sverige. Från den politiska ytterhögerkanten beskylls muslimer för att förstöra Sverige med fel värderingar. Många gånger är det de synliga manifestationerna av en tro, exempelvis hijab eller böneutrop, som väcker störst ilska. Det är som att det stör våra ögon och öron att utsättas för uttryck för religion. 

När politiska ytterkantsprovokatörer brände koraner i Sverige var det för många omöjligt att begripa hur det kunde väcka sådan ilska att bränna en bok. Även om man tycker det är självklart att det ska vara lagligt att bränna religiösa texter, borde det vara möjligt att förstå varför en sådan handling gör människor arga och ledsna.

Tron påverkar politiken, vare sig vi vill det eller inte. I grunden är det en fråga om värderingar. Inom bland annat amerikansk politik har religionens inflytande ibland kommit att bli skräckexempel när pengar strömmar in från fundamentalistiska grupper för att finansiera vissa ståndpunkter. Samtidigt finns det flera sätt som religionen kan driva på för en positiv utveckling. 

undefined
Religiös makt och värdslig makt - påven Franciskus möter publiken ihop med italienska premiärministern Giorgia Meloni.

När vi nu minns påve Franciskus livsgärning kommer vi att komma ihåg mannen som öppnade den katolska kyrkan för flera människor. Han talade om miljön, träffade transpersoner och brann för flyktingars rättigheter. Allt detta grundade sig i tron på Gud och det inspirerade också de politiska utspel han gjorde. Religionen formar många människors politiska uppfattningar. Därför är det grundläggande att även vi svenskar också förstår vad det innebär. 

Elin Venholen är ledarskribent.