Både Storbritanniens utrikesminister och Brexitminister har avgått från sina positioner som en följd av Brexitförhandlingarna. Samtidigt närmar sig utträdesdatumet med stormsteg och Storbritannien har ännu ingen plan för sin sorti. Foto:

Kupersmidt: Brexitlinjen närmar sig deadline

Ledare

Regeringskrisen i Storbritannien har väckt oro på många håll. Kommer landet göra en hård eller mjuk Brexit? Det är däremot, oavsett utfall, beklämmande med politiker som inte vill ta ansvar.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

I mars 2017 meddelade Storbritanniens premiärminister Theresa May officiellt att landet tänker lämna EU. Därmed startade en två år lång nedräkning till det formella utträdet.

Om inga överenskommelser nås innan mars nästa år kommer Storbritannien bli ett tredje land till EU, helt utan handelsavtal eller andra samarbeten. De varor som fortfarande kommer få handlas med EU kommer alla behöva stoppas vid gränsen för att kontrolleras och beskattas, inga flygplan kommer få flyga mellan de brittiska öarna och det europeiska fastlandet och de flesta européer som arbetar i Storbritannien kommer behöva lämna landet. Förhoppningsvis hamnar vi inte där, men efter de senaste dagarnas politiska händelser pratar allt fler bedömare om det som en reell möjlighet.

Den senaste omgången av politiskt kaos tog sin början i fredags när regeringen sammanträdde i Mays sommarhus för att efter år av intern splittring enas om vilket Brexit de vill ha. Det var inte en dag för tidigt. Med mer än två år sedan folkomröstningen, och mindre än ett år kvar till utträdet, hade britterna fortfarande inte enats om vilken linje de ska driva mot EU i ett antal viktiga frågor.

Till en början verkade det ha gått ganska bra. Regeringen enades om en linje som innehöll ett antal kompromisser mellan EU-anhängarna och EU-skeptikerna, och verkade ha anpassat sina förväntningar efter vad som faktiskt är möjligt att uppnå.

Den enighet som May signalerade på fredagen varade inte länge. Natten mot måndag meddelade landets Brexit-minister David Davis att han lämnar regeringen med anledning av överenskommelsen. Efterföljande dag gjorde utrikesministern Boris Jonsson, en av förgrundsgestalterna i Brexit-kampanjen, samma sak. Även Brexit-falangen bland parlamentsledamöterna från Mays parti meddelade att de inte kommer stödja ett avtal med EU som bygger på regeringens nya linje. Då parlamentet har sista ordet om det slutgiltiga avtalet med EU innebär det att överenskommelsen nu hänger löst. Samtidigt finns det inget alternativ, om inte Storbritannien ska lämna unionen utan några avtal alls.

Hela Brexit-historien är en uppvisning i bristande politiskt ledarskap. Istället för att söka brett samförstånd över de politiska gränserna och hitta en realistisk linje som en mittenmajoritet kan acceptera har hela processen, som borde handla om att få till ett så bra avtal med EU som möjligt, förvandlats till ett drama inom det konservativa partiet. Lidande blir primärt inte politikerna själva, utan de personer som riskerar att förlora sina jobb när varorna de producerar inte längre kan säljas till EU, de som inte kommer få sin medicin i tid för att den fastnat i en vägtull eller de som idag arbetar i landet men kommer behöva lämna.

Om det är något vi kan lära av Brexit så är det att det kan gå precis hur dåligt som helst när politiker flyr från sitt ansvar. Det är bra att ha i åtanke efter vårt val i höst.

Läs också

( 15 st )

Läs mer om dessa ämnen

EuropaLedarePolitikUtrikespolitikopinion
Relaterat