Världshälsoorganisationen WHO ser antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot global hälsa. Häromdagen enades EU om ett omfattande åtgärdspaket. FOTO: EMIL LANGVAD/TT

Ledare: Bakterierna får inte vinna

Ledare

EU:s veterinärmedicinpaket är ett mycket viktigt steg framåt i kampen mot antibiotikaresistens, som i sin tur är en ödesfråga för mänskligheten.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

I onsdags, på den svenska nationaldagen, tog ­EU ­beslut om Veterinärmedicinpaketet. Medlemsstaterna, EU-parlamentet och EU-kommissionen har enats om ett antal åtgärder för hur antibiotika får ges till djur (TT 6/6). Med detta försöker Europas politiker möta hotet från att fler sjukdomar riskerar att bli svårare att bota och att riskerna för människor och djur ökar som en följd av antibiotikaresistens.

Problemet med bakterier som inte längre kan stoppas­ med antibiotika växer. När Folkhälsomyndigheten spanande mot framtiden i vintras, räknade den med att antalet fall av antibiotikaresistens i Sverige­ kommer att dubbleras på tio år, och fyrdubblas till 2050 – till närmare 70 000 fall per år. Detta ­gäller Sverige, där förutsättningarna är rimligt goda. Vaccinationstäckningen är hög, användningen av antibiotika är stramt begränsad och vården har välfungerande hygienrutiner. Bekymret är förstås att ­resistenta bakterier inte styrs av landsgränser. Om ­andra länder med slappare hållning fallerar drabbar det i förlängningen även stater som har försökt att motverka hotet mer hårdhänt.

Världshälsoorganisationen WHO ser antibiotika­resistens som ett av de största hoten mot global hälsa. Överanvändning av antibiotika till djur och människor ökar riskerna för dödliga epidemier, även om det finns en naturlig del också i att bakterier kan utveckla­ motståndskraft mot sådant som skadar dem. WHO pekar på att sjukdomar som lunginflammation, ­tuberkulos, gonorré och salmonella blir svårare att bota när medicinerna får en försvagad verkan. För den som ser problemet i pengar ökar sjukvårdskostnaderna kraftigt såväl som behandlingstiderna.

Därför är ett samordnat EU en mycket viktig milstolpe­ för att motverka detta hot. EU-beslutet innebär ett förbud mot att skriva ut antibiotika utan en ­klinisk bedömning. Unionen kommer även att upprätta en databas över användningen av antibiotika, ned på gårdsnivå, Möjligheterna att upptäcka fusk stärks. Importerat kött måste klara samma krav som kött ­producerat inom EU. Dessutom ska EU-kommissionen ta fram en god tillverkningssed för veterinär­medicin, bland annat för att motverka mängden antibiotika som hamnar i vattendrag.

Arbetet för att skapa en gemensam hållning inom unionen började inte igår – och ingen ska tro att det skett utan att stöta på motstånd. I sammanhanget ska tidigare parlamentarikern Marit Paulsen (L) och nuvarande parlamentarikern Fredrick Federley (C) lyftas fram. De har dragit stora lass i flera år när många andra har velat titta åt annat håll. Vare sig medlemsstaterna eller kommissionen har haft en uttalad ­vilja att ta i med hårdhandskarna. För ett flertal stater innebär beslutet stora förändringar jämfört med hur det är i dag och det kan ta tid. Det är ett klokt val som ­konsument att medvetet köpa kött från jordbruk som det svenska, med redan strikta regler mot överdriven användning av antibiotika.

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

EUEU-parlamentetCenterpartietLiberalernaantibiotikaresistenssjukvård och hälsa
Relaterat