Sverigedemokraterna gör som Vänsterpartiet - och backar från kravet på att Sverige ska lämna EU. Brexit förskräcker, men omsvängningen handlar också om taktik. FOTO: JESSICA GOW/TT

Ledare: Därför försöker SD rätta till EU-slipsen

Ledare

EU-motstånd är ute. I skuggan av Brexit backar SD från kravet på att lämna Europeiska unionen.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Sverigedemokraterna kommer inte driva på för ett utträde ur EU under valet till Europaparlamentet i vår, meddelade partiledare Jimmie Åkesson förra veckan (AB 31/1). Därmed gör de gemensam sak med Vänster­partiet som i höstas meddelade att de ger upp sitt krav på en ny omröstning om EU-medlemskapet. Anledningen båda nämner är densamma: Brexit. Det brittiska exemplet har visat att det inte är så smärtfritt som många hävdat att lämna decennier av ekonomiskt och politiskt samarbete.

Båda V och SD vill antagligen slippa besvara frågor om hur ett utträde skulle gå till i praktiken, samtidigt som britterna under högljudda former lämnar unionen. Dessutom är det svenska EU-medlemskapet inte en fråga för Europaparlamentet, utan faktiskt för riksdagen. Sådana petitesser brukar dock inte hindra ­partierna.

Partiernas besked följer en trend. I valet 2009 var ­Miljöpartiet uttalat EU-kritiska och drev på för ett ­utträde, samtidigt som Socialdemokraterna lät den profilerade EU-motståndaren Marita Ulvskog toppa­ deras lista. Utöver dem fanns även Junilistan som kommit in 2004 på sin euroskeptiska agenda, samt ­Piratpartiet som också förhöll sig mycket skeptiska till unionen. Tio år senare verkar det som att inget parti nu kommer driva på för ett utträde.

Partierna följer här väljarna. Enligt SOM-institutet som mäter väljarnas inställning till EU har andelen som säger sig vara emot medlemskapet fallit kontinuerligt sedan 90-talet. I den senaste mätningen är det bara 18 procent, alltså knappt en på fem, som säger sig vara emot. Tjugo år tidigare var det nästan varannan.

Samtidigt är 18 procent inte en obetydande andel av befolkningen. Frågan är om väljarna nöjer sig med Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas nedtonade EU-kritik, eller om de kommer söka nya alternativ. EP-valet har en historia av nya partier som tar sig in på smalare frågor. Junilistan, Feministiskt initiativ och Piratpartiet är tre exempel från de senaste valen. De etablerade partiernas rörelse mot mitten kan därmed öppna för nya ytterkantspartier, inte minst till höger.

Frågan är därför vad som egentligen ligger bakom ­Sverigedemokraternas plötsliga omsvängning. Senast i augusti stod Jimmie Åkesson i tv och förespråkade ett utträde, något han lovade driva i det kommande EP-valet. En trolig förklaring är det förändrade parlamentariska läget. Sverigedemokraterna har gått från att beskriva sig som ett ”tredje politiskt block”, frånkopplade från de etablerade partierna, till att allt mer försöka närma sig M och KD. Deras nya projekt stavas ett ”konservativt block”. Kanske anser SD att de måste­ slipa ner ytterligare några kanter för att närma sig sina tilltänkta samarbetspartners. Det kan också vara så att de ändå räknar med att locka EU-kritiska röster.

EU-valet bjuder ofta på överraskningar. Förhoppningsvis är Sverigedemokraterna och Vänsterpartiets nya positioner spiken i kistan för det svenska EU-motståndet, och inte startbeskedet för nya missnöjespartier.

Isak Trygg Kupersmidt

Läs också

( 4 st )

Läs mer om dessa ämnen

EUEU-parlamentetSverigedemokraternaVänsterpartietLedareeu-val
Relaterat