En av Januariöverenskommelsens utgångspunkter är sänkt skatt på jobb och företagande, men vad kommer i dess ställe? En skattereform måste lägga en solid grund för framtidens tillväxt och välstånd.  FOTO: ANDERS WIKLUND / TT

Ledare: En skattereform för framtiden

Ledare

En ny skattereform kan inte bara ta sikte på omfördelning här och nu. Den måste också lägga en grund för framtida tillväxt och välstånd.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Skatter påverkar varje ekonomiskt beslut. Ska du ta studielån för att läsa vidare efter gymnasiet? Är det värt att jobba extra? Ska du konsumera nu eller spara till senare? Frågan om en skattereform, som blivit aktuell eftersom den ingår i Januariöverenskommelsen, handlar därför om mer än bara omfördelning mellan olika grupper här och nu. Nya skattesatser förändrar nämligen människors beteende och förutsättningarna för tillväxt och välfärd på sikt.

Därför bör förhandlingarna om en ny skattereform blicka bortom det kortsiktiga, statiska perspektivet. I Sverige brukar höga skatter ses som en garanti för att kunna finansiera välfärden. Före den stora skattereformen på 1990-talet blev det dock uppenbart att skattesatserna var så höga att de gynnade skatteplanering och skuldsättning i stället för produktivt arbete. Situationen är inte fullt så allvarlig idag, men det höga svenska skattetrycket får fortfarande negativa konsekvenser.

Till exempel gör de höga skatterna på högre inkomster att Sverige är det utvecklade land där det lönar sig minst att utbilda sig. Fyra av tio högskoleutbildningar är rena förlustaffärer, enligt akademikerorganisationen Saco. På andra sidan av inkomstskalan är skillnaderna mellan att jobba och att leva på bidrag så liten att det minskar drivkrafterna till arbete. Dessutom missgynnas företagare, som ofta har oregelbundna inkomster, av skattesystemets utformning. Den som tjänar 200 000 kronor ett år och 600 000 kronor året därefter betalar exempelvis mer i skatt än den som tjänar 400 000 kronor båda åren.

En av Januariöverenskommelsens utgångspunkter är därför sänkt skatt på jobb och företagande, men vad kommer i dess ställe? Den frågan lär öppna för en diskussion om arvs-, förmögenhets- och fastighetsskatter. Då ska man komma ihåg varför dessa skatter avskaffades en gång i tiden. De första två ledde till omfattande skatteplanering, att företagare som Ingvar Kamprad lämnade landet och att generationsskiften i familjeföretag försvårades enormt. Fastighetsskatten var oförutsägbar, eftersom den kunde skjuta i höjden från ett år till ett annat om grannar sålt sina hus dyrt och taxeringsvärdet höjts. En återinförd fastighetsskatt skulle inte heller leda till så stora intäkter.

Det totala skattetrycket måste falla, men om liberala partier ska acceptera någon skattehöjning bör det vara en högre och enhetlig moms. Nedsatt moms på till exempel mat gynnar höginkomsttagare mest i kronor och ören, även om låginkomsttagare lägger mer som andel av sin inkomst på mat. Det är varken rättvis eller träffsäker omfördelningspolitik.

Det viktigaste är dock att bibehålla det större perspektivet. I grunden är det tillväxt, inte skatter, som leder till bättre välfärd och högre levnadsstandard. Den insikten är basen som nästa skattereform bör byggas på.

Emanuel Örtengren

Läs också

( 7 st )

Läs mer om dessa ämnen

LedarePolitikskatter
Relaterat