Rättsmedicinalverket har gjort medicinska åldersbedömningar av drygt 500 ensamkommande unga, där myndigheterna misstänkte att ungdomarna var äldre än de hade uppgett. I många av dessa fall var det också så. Foto:

Ledare: Följ reglerna och förstå utsattheten

Ledare
annons

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Denna vecka ska ett tjugotal unga män utvisas till Afghanistan. Från förvaret i Åstorp i tisdags skickades de i bussar till en flygplats där specialchartrade plan till Kabul väntade.

Många av dem som kom till Sverige som flyktingar under de senaste två tre åren tillhör gruppen ”ensamkommande flyktingbarn”. De är i regel unga män i tonåren och deras flyktingstatus har blivit ett av de mest kontroversiella ämnena i invandringsdebatten. Efter den mottagningskris Sverige upplevde under 2015 har reglerna för gruppen ändrats och skärpts. Många av dem som kanske var 17 när de kom hit och sökte ett bättre liv är i dag över 18 och får inte längre uppehållstillstånd. Afghanistan är inte ett land som Sverige automatiskt klassar ett land man får flyktingstatus om man flyr från.

En komplicerande faktor för den här gruppen är att många av dem tillhör etniska och religiösa minoriteter i Afghanistan och deras familjer flydde i bland för så länge som tjugo, trettio år sedan. Många som nu ska utvisas från Sverige har aldrig bott i Afghanistan och förstår inte språket, men de tvingas tillbaka dit eftersom vi definierar dem som afghaner. Här i Sverige har vissa lärt sig språket, fått sociala nätverk och studerat. För dem och deras anhöriga är utvisningarna givetvis en stor tragedi.

Samtidigt har det varit hetsiga diskussioner om åldersbedömningar efter att Rättsmedicinalverket i veckan publicerat de första resultaten från nya medicinska tester av dem som sökt som ensamkommande. Den grupp som testats visade sig ha en hög frekvens, 78 procent, som bedömdes vara över 18 år, något som har gett upphov till mycket ilska och kritik.

I sådana här starka känslodebatter i en kontroversiell fråga är det viktigt att försöka förhålla sig till olika perspektiv. Efter 2015 måste vi konstatera att Sverige behöver ha en reglerad asylinvandring. Våra välfärdssystem är inte byggda för ett för stort mottagande. Man kan även konstatera att det är bra att åldersbedömningar nu är på plats och att det var fel av vissa att måla ut de röster som efterfrågade sådana som rasister. Har en person starka incitament att ljuga om sin ålder kan vi inte lita på bristfälliga personuppgifter, det är mycket skattepengar det handlar om.

Samtidigt, det finns även andra perspektiv. Åldersbedömningarna visade inte att alla ensamkommande var över 18, de visade att många av de personer som myndigheterna misstänkte var över 18 också var det. Och man kan tycka att det är nödvändigt med ett reglerat system och att det är korrekt att reglerna följs, men även ha förståelse för den personliga tragedin och känna empati för dessa människors utsatta situation.

Ytterst måste vi fundera över nästa steg och hur vi ska kunna utforma ett så värdigt mottagande som möjligt. Lagliga vägar, kvoter och utökade system för arbetskraftsinvandring är några sådana frågor som kan ses över.

Hanna Marie Björklund

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

MigrationsverketFlyktingpolitikInvandringLedareMigration
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka