Gymnasieminister Anna Ekström (S) har signalerat att regeringen vill sänka gränsen för hur mycket studenter ska kunna tjäna på att jobba extra när de tar studielån. Det vore en kontraproduktiv politik som ökar studenters bidragsberoende och försvagar deras kontakter med arbetslivet. FOTO: ADAM IHSE/TT

Ledare: Knäck inte rätten till extraknäck

Ledare

Sänkt fribelopp gör varken fattiga studenter rikare eller tar dem närmare arbetsmarknaden.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Sveriges välstånd byggdes inte över en natt, inte heller genom förlorade morötter. ­Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) ska se över fribeloppets nuvarande nivå. En S-stämplad granskning kommer troligen inte med goda nyheter för Sveriges studenter.

I Sveriges Radio intervjuades Ekström om det svenska högskolesystemet och CSN. En ny rapport har släppts om social snedvridning inom högskolestudier. Socioekonomiskt starka studenter tar mer lån och jobbar mindre jämfört med de från ekonomiskt svagare bakgrund (12/1). Det hela är oroande, då bakgrund knappast bör ligga till grund för vem du vill bli. Fri utbildning är grunden i en liberal politik som heter­ duga. Utbildning har byggt Sverige och kommer att fortsätta göra det om den är fortsatt öppen för alla.

Problemet är att regeringen nu anser att fribeloppet bör granskas. De som tog minst lån och jobbade mer var studenter från mindre bemedlade förhållanden. Regeringens resonemang är tråkigt nog lika enkelt som det låter. Ett sänkt fribelopp minskar utrymme för extraarbete och tvingar studenter att studera snabbare (och ta mer lån) för att få ekonomin att gå ihop. Det kan tyckas underligt att solidaritetspartiet nummer ett vill göra de mindre ekonomiskt bemedlade mer skuldsatta, i stället för att uppmuntra till att arbeta ihop en buffert på egen hand. Ett sänkt fribelopp är knappast vad dessa studenter behöver idag. Ett sänkt fribelopp är tänkt som jämlikhetsregulator, men det är inget mer än en våt socialdemokratisk dröm.

Fribeloppet är snarare ett tak som stjälper mer än vad det hjälper. Många studenter arbetar utöver studierna för att dryga ut kassan till dyra andrahandshyror eller en extra biobiljett. Anledningen varför varierar, och bör aldrig vara upp till riksdagen att bestämma. Varje individs beslut att strävsamt arbeta extra bör ses som en vinst, inte en förlust. Det vittnar om ambitioner och driv som med all säkerhet kommer bli Sveriges­ framtida levebröd. Vad Sverige behöver är inte färre som arbetar och studerar, tvärtom. För att fortsätta upprätthålla en välfärd i världsklass behövs fler skatteintäkter från strävsamma individer. Däremot är det inget nytt att Socialdemokraterna för en studentfientlig politik. Efter en mandatperiod av höjda skatter och fler bidrag är det tydligt att hårt slit i form av en utbildning inte ska löna sig i de rödgrönas Sverige.

Sveriges studenter lever knappast på marginalen, men inte heller i överflöd. Att strypa en möjlig inkomst­källa skulle för den studieovane snarare höja trösklarna till att börja studera. För den med ork och ­vilja bör ingen politiker stå i vägen för att skapa sin egen ­framtid. Ett sänkt fribelopp skulle göra raka ­motsatsen. Förhoppningsvis leder granskningen till att ­fri­beloppet höjs i solidaritet till Sveriges studenter. Chansen är liten, men valet är snart runt hörnet. Ett regeringsskifte kan båda gott för landets utbildningspolitik.

Linnea Hylén

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

UtbildningArbetsmarknadLedareskola och utbildning
Relaterat