Som ordförande i den så kallade pensionsgruppen, med ansvar för en bred blocköverskridande samsyn om pensionssystemet, har socialminister Annika Strandhäll mer agerat för att underminera enigheten än att värna den. Det är oansvarigt. FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/TT

Ledare: Lättsinniga löften om pensionerna

Ledare

Att vårda och värna pensionssystemet kräver noggrannhet, långsiktighet och bred förankring.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Stefan Löfvens stora nyhet under första maj var höjda pensioner ”för vanligt folk”. Pensionerna ska höjas med upp till 600 kronor per månad lovade han. Det är inga ofantliga summor, men innebär samtidigt ett stort åtagande för det offentliga. Till skillnad från andra satsningar är höjda pensioner nämligen för alltid. När de väl ha höjts är de mycket svåra att rulla tillbaka.

För att garantera ett långsiktigt hållbart pensionssystem har Sverige en pensionsgrupp i riksdagen ­bestående av representanter från Alliansen och Regeringen. Förändringar i pensionssystemet måste godkännas av alla medlemmar för att överenskommelsen inte ska brytas. Det är en unik institution som ska ­garantera långsiktigheten i systemet.

De senaste åren har flera partier tyvärr börjar rucka på ordningen. Socialminister Annika Strandhäll, som också är ordförande i gruppen, har vid flera tillfällen förespråkat förändringar som inte varit förankrade. På samma sätt har Centerpartiet i sina budgetar föreslagit höjda garantipensioner.

Socialdemokraterna senaste utspel är ett i raden av övertramp. På sin hemsida beskriver de hur de tänker gå till väga: ”om de andra partierna i Pensionsgruppen inte är beredda att stödja förslaget kommer vi att gå vidare­ ­genom att sänka skatten för att uppnå samma effekt för dessa pensionärer”. Budskapet är tydligt: om ni inte ­röstar för vårt förslag kommer vi att kringgå gruppen.

Det finns också anledning att ifrågasätta själva förslaget. Pensionssystemet bygger på eget sparande. Det offentliga kommer aldrig att kunna betala ut motsvarande­ ens tidigare lön i pension. Konsekvensen av att höja golvet i pensionen är att effekterna av att ha arbetat och sparat minskar, vilket kommer leda till ytterligare kostnader framöver. Efter den senaste höjningen av garantipensionen så är den redan högre än snittpensionen för kvinnor. Varför ska man arbeta och spara hela livet, om det inte ger mer i plånboken på slutet?

Pensionssystemet är i dag självförsörjande. Lika mycket pengar som kommer in betalas ut. När lönerna ­stiger i Sverige ökar därför också pensionerna. Det är därför obegripligt att Löfven motiverar höjningen med att ”när det går bra för Sverige ska det märkas för vanligt folk”. Det gör det redan! Vad förslaget innebär är att pensionerna permanent ska utgöra en större andel av våra offentliga utgifter. Det är en förändring som kräver bred förankring.

Det är inget sammanträffande att löftet kommer bara månader innan valet. Det gör det samtidigt ännu mer problematiskt. Ska Sverige kunna ha ett omfattande system med offentligt finansierade pensioner så måste det hanteras varsamt. Alternativet är att folk helt utelämnas till egna besparingar.

Pensionssystemet behöver långsiktighet och bred förankring. Det är motsatsen av vad en valrörelse­ ­erbjuder. Socialdemokraterna gör därför alla en björntjänst i att ta upp frågan precis nu. Förhoppningsvis kan Alliansen höja sig över deras nivå och hänvisa diskussionen tillbaka till pensionsgruppen.

Isak Trygg Kupersmidt

Läs också

( 10 st )

Läs mer om dessa ämnen

AlliansenSocialdemokraternaCenterpartietEkonomiLedarepensioner
Relaterat