I takt med att svenskarna upplever en oroligare omvärld upplever vi även ett otryggare Sverige. FOTO: STINA STJERNKVIST/TT

Ledare: Lättvindiga löften lyfter inte polisen

Ledare

Svenskarnas minskade förtroende för rättsväsendet flyttar upp trygghetsfrågor på den politiska agendan.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Svenskarna känner allt mindre förtroende för polis och rättsväsende. I Sverige rapporteras­ det varje vecka om nya skottlossningar, ­eller dödsskjutningar. I takt med att svenskarna­ upplever en oroligare omvärld upplever vi även ett otryggare Sverige där förtroendet för rätts­väsendet minskar.

I dagarna släppte Brå, Brottsförebyggande rådet, sin årliga trygghetsrapport. Enligt den är det drygt hälften av svenskarna, 55 procent, som uppger att de har stort förtroende för rättsväsendet. Detta är en minskning med sex procentenheter jämfört med 2016. Förtroendet för rättsväsendet ökade fram till 2015, men har därefter tydligt minskat. Liksom förtroendet för rättsväsendet sjunker så sjunker även förtroendet för polisen, 54 procent har stort förtroende för polisen. 2016 var det 61 procent som hade stort förtroende för polisen. Förvisso är det en majoritet av svenskarna som har ett stort förtroende för polisen och för rättsväsendet, men det är bekymmersamt att förtroendet dalar.

Förtroendetappet ligger i linje med ökad rapportering om gängkriminalitet, dödsskjutningar och brottsundersökningar som läggs ned på grund av resursbrist. Blåljuspersonal hotas och utsätts för nya risker i sin ­yrkesroll. Politikerna behöver komma med svar på både hur man kan stärka poliskåren och skjuta till mer resurser som faktiskt hjälper, samt hur man kan skydda annan blåljuspersonal i deras vardag.

Samhället tappar mark och styrka i redan utsatta­ områden. Om ingenting görs riskerar Sverige att få ett ännu större utanförskap. Rapporter om kriminella uppgörelser, skottlossningar och dödsskjutningar gör att det lätt sprider sig en generell oro, även bland dem som inte bor i utsatta områden. Grundläggande trygghetsfrågor lär få en ännu större plats i valrörelsen, en direkt följd av svenskarnas minskade för­troende för polis och rättsväsende.

Trygghetsfrågan handlar nu inte enbart om skottlossningar och rån. För väljarna är det förstås även viktigt att kunna känna trygghet när man går hem i mörkret. Det är grundläggande att veta att brottet man väljer att anmäla utreds väl och kan leda till åtal och en fällande dom. Samtliga riksdagspartier har slagit sig för bröstet och sagt att de minsann satsar mest på ­polisen. Häromdagen toppades detta av statsminister ­Stefan Löfvens påstående att han inte ens utesluter militära insatser för att stävja kriminella gäng, något som SD-ledaren tydligt hade öppnat för.

Militära insatser är ingen lösning på något av de problem som poliskåren har. Försvarets bidrag till medborgarnas trygghet är dess förmåga att skydda och bevaka mot yttre hot. Tomma löften och populistiskt effektsökeri ökar inte svenska folkets förtroende för polisen och rättsväsendet. Väljarna behöver se reell förändring, där anmälda brott leder till fällande domar och till minskade hotbilder. Det parti som inte kan ge tillfredsställande svar lär få en svettig valrörelse, och det med all rätt.

Elin Larsson

Läs också

( 7 st )

Läs mer om dessa ämnen

SamhälleBrottLagarLedareTrygghetpolis
Relaterat