Det statliga mediestödet till tidningssfären höjs lite grann. Det lunkar på i snigelfart, inga stora förändringar och inga uppseendeväckande vägval. FOTO: PAUL KLEIVEN

Ledare: Mediepolitik i snigelfart

Ledare

Förändringarna av det statliga mediestödet blir mycket begränsade. Sådan är mediepolitiken.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Mediepolitiken är ingen verksamhet där det går undan. Förändringar sker sakta och ibland inte alls. Det är i sig inte konstigt när sju av åtta riksdagspartier ska bli överens.

Kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) har haft höga ambitioner och hade två utredningars förslag i ryggen när de sju partierna skulle enas om ­justeringar i det statliga stödet till medier. Slutprodukten som nu lan­serats på Dagens Nyheters debattsida (14/2) är en täm­ligen begränsad justering av det stöd som ­redan finns på plats. Det tillkommer en pott med ­utvecklingspengar och en begränsad stödpott för att sprida lokaljournalistik till kommuner som i dag ­saknar daglig bevakning. Totalt handlar det om 600 miljoner kronor år 2020.

När Bah Kuhnke och Moderatledaren Ulf Kristersson debatterade mediefrågor på Folk och kultur- dagarna i Eskilstuna i förra veckan fick de bland ­annat reagera på ett framtidsscenario där allt fler områden inom fem år skulle stå helt utan lokaljournalistisk ­bevakning. Kulturministern sade sig vara mycket oroad, medan Moderatledaren ansåg att det finns skäl till viss oro men att marknaden ofta kan säkra lösningar på ett sätt som statliga medel inte kan.

Den som ser kvalitativ journalistisk bevakning som en del av hur våra demokratiska processer fungerar har skäl att känna oro. När gamla affärsmodeller, den klassiska morgontidningen, sätts under hård press följer strukturomvandlingar och kostnadssänkningar. Utrymmet för offensiv journalistik begränsas. På kort sikt riskerar det att göra att mediers bevakande och granskande funktioner inte utvecklas på det sätt som skulle kunna vara möjligt.

Statliga stöd till oberoende granskare av makten är en vansklig ordning. Bland annat därför går förändringarna i snigelfart.

Samtidigt är det relevant att diskutera hur förändringar av daglig nyhetskonsumtion påverkar det öppna samhället som helhet. Vad betyder lokaltidningen? Är det så att de grupper som även framöver kommer att ha tillgång till en lokal prenumererad morgontidning får ett stadigt växande kunskapsöverläge jämfört med dem som inte har detta? Hur påverkar detta det offentliga samtalet? Den svenska skolan?

Statens riktigt stora mediestöd går till Sveriges ­Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion, 8,5 miljarder kronor. På de senaste fem åren har public ­service fått höjda anslag med närmare en miljard, medan presstödet minskat med en miljon (DN 14/2). Licens­finansierad radio och tv skulle må bra av en mer grundlig renovering.

Miljarderna borde kunna kanaliseras mer effektivt för att få mer av det som vi traditionellt betraktar som public service; det fördjupande, det nyanserande, det kunskapsbyggande och folkbildande. I stället har vi alltså lagstiftade avgifter som används på så vis att en melodifestival ska ses som public service, medan Idol bara är kommersiell tv. Det är svårt att motivera en tv-avgift för någotdera.

Läs också

( 6 st )

Läs mer om dessa ämnen

Ämne/PresstödDemokratiEkonomiLedareRadioTv
Relaterat