Statsminister Stefan Löfven (S) och ÖB Micael Bydén. Foto:

Ledare: Nedrustning är inte svaret, Löfven!

Ledare
annons

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Ryssland rustar upp och nu varnar Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) för ett ryskt kärnvapenanfall, men i Rosenbad är nedrustning aktuellt. Under de senaste tio åren har de ryska militärutgifterna nästan fördubblats. Samtidigt har Västeuropas utgifter minskat med sex procent enligt forskningsinstitutet Sipri. Trenden är stadig i Nordamerika med minskade utgifter på knappt fem procent. Medan väst vant sig med fred och frihet har Ryssland rustat upp. Nu varnar Försvarets forskningsinstitut för ryska taktiska kärnvapen (DN, 13/6). Putin har hotat om kärnvapenanfall mot bland annat Danmark. FOI menar att risken för kärnvapenkrig inte är utraderad. Hot om kärnvapen känns förlegat i vår multilaterala världsordning. I höstas röstade regeringen ja till en FN-resolution som förbjuder kärnvapen. Margot Wallström menade att det var väsentligt, då det finns 16 000 kärnvapenrobotar i världen (DN, 19/10-16). Man kan fråga sig om resolutionen leder till något mer än vackra rubriker. Många av FN:s medlemsstater är knappast intresserade av att förlora varken försvarsmateriel eller maktpositioner. Kärnvapen spelar fortfarande en stor roll på den internationella arenan. Liberalerna och Moderaterna riktade kritik mot regeringens agerande, eftersom det kan sätta käppar i hjulet mellan Sverige och ett NATO-medlemskap.

I höstas avslöjade Aftonbladet interna regeringsdokument som understryker att regeringen oroar sig för ryska kärnvapen (Aftonbladet, 30/11-16). Oron kretsade kring den ryska retoriken och förekomsten av kärnvapen i övningar nära oss. Svaret från regeringens sida var att fortsätta nedrustningsengagemanget ”för att kärnvapenstater ska ’sänka beredskapsnivåerna i sina vapenarsenaler’". Uppgifterna från FOI bör räknas med i ekvationen, men nedrustning är knappast det rätta svaret. Nedrustning är önskvärt vid rätt omständigheter. Den tiden är inte nu. Riskerna hopar sig när väst rustar ner och sedan står handfallna inför ett aggressivt Ryssland. Den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken kan inte grunda sig i en förlegad analys om evig fred. Den fredliga världsordningen var inte mer än en dröm efter kalla krigets slut. Vår säkerhet kan aldrig bygga på utopiska illusioner.

Regeringens nedrustningsengagemang leder snarare till att vi blir nyttiga idioter åt Kreml. Kan de önska sig något bättre än västeuropeisk nedrustning? Trots vår tidigare neutralitet har vi tagit del av kärnvapenparaplyets säkerhet. Sverige hade ett hemligt, men starkt, samarbete med västmakterna under Kalla kriget. Det var självklart att vi skulle få hjälp av väst vid en krigssituation mellan blocken. Kalla kriget är över, men kärnvapnen består. En obalans i arsenalerna äventyrar hela världens säkerhet. Hur drabbas Sverige av ett militärt försvagat väst? Efter murens fall finns det inte längre någon garanti att vi får hjälp av väst vid en krigssituation. Risken finns att Sverige hamnar i den ryska rävsaxen.

Linnea Hylén

Läs också

( 11 st )

Läs mer om dessa ämnen

KärnvapenFörsvaretLedarePolitikSäkerhetspolitik
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka