Bostadspolitiken är en av de mest laddade frågorna i svensk politik, med tydliga skiljelinjer mellan höger och vänster. Hellre än skattebetalarna ska stå för omfattande stöd till nyproduktion bör kostnadsdrivande regleringar och krav luckras upp.  FOTO: ANDERS WIKLUND/TT

Ledare: Nya hyresrätter är ingen dunderkur

Ledare

Nyproducerade hyresrätter lyfts ofta fram som ett sätt att lösa bostadsbristen, vilket därmed skulle motivera stora statliga subventioner. I stället borde bygg- och hyresregleringarna ses över.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Moderaternas och Kristdemokraternas­ budgetreservation har kritiserats av ­flera avgående ministrar, inklusive ­bostadsministern Peter Eriksson (MP). Erikssons kritik riktar sig mot att M och KD avskaffar stödet till nya hyresrätter som den rödgröna regeringen införde. Samtidigt var hyresregleringen en av stötestenarna i de strandade förhandlingarna mellan Centerpartiet, Liberalerna, Miljö­partiet och Socialdemokraterna. Bostadspolitiken är en av de mest laddade frågorna i svensk politik, med tydliga skiljelinjer mellan höger och vänster.

Eriksson menar att det är angeläget att behålla­ ­­stödet, eftersom byggtakten för andra boendeformer som bostads- och äganderätter har sjunkit ­sedan amorteringskravet skärptes. Han hävdar därför att stöden till nyproducerade hyresrätter behövs för att kompensera för det minskande utbudet av andra ­boendeformer.

Förutom att det är problematiskt att drivkrafterna för att bygga bostads- och äganderätter är för svaga finns det en avgörande brist i Erikssons resonemang. En ny marknadsanalys av konsultbolaget Veidekke visar nämligen att det varken finns efterfrågan, köpkraft eller rätt förutsättningar för byggföretagen att investera så att nyproducerade hyresrätter täcker upp för fallet i antalet nya bostads- och äganderätter. Dessutom är nyproducerade hyresrätter en förhållandevis dyr boendeform som lämpar sig dåligt för ekonomiskt svaga hushåll.

S/MP-regeringens stöd har gått till projekt där ­hyrorna garanteras underskrida en viss nivå, men det finns billigare sätt att få ner bygg- och boendekostnaderna och se till så att även resurssvaga grupper hittar någonstans att bo.

Ett problem är de vanligt förekommande kommunala särkrav som går längre än vad plan- och bygglagen kräver. Trots att en lagändring förbjudit sådana särkrav återfinns de ofta i exploaterings- och markanvisningsavtal mellan kommunerna och byggföretagen. Samma regler borde gälla över hela landet så att företag skulle kunna serietillverka bostadshus nationellt, vilket genom stordriftsfördelar skulle minska kostnaderna betydligt.

Andra regler som driver upp byggkostnaderna är att alla lägenheter ska ha tillgång till förråd och att det måste finnas hiss om huset är minst tre våningar högt. Även för så kallade social housing-projekt, ­exempelvis ett i Göteborg som ska stå färdigt 2021, krävs att vissa lägenheter ska ha en lägre hyra trots att standarden är densamma som för övriga lägen­heter (DI 18/12).

Den som vill att alla ska ha tillgång till prisvärda ­bostäder måste acceptera att alla bostäder inte kan ha samma standard. Om alternativet står mellan trångboddhet i utsatta områden och att inte ha tillgång till vindsförråd och hiss torde de flesta föredra det andra alternativet. För övrigt bör hyresregleringen avskaffas.

Emanuel Örtengren

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

BostadBostadsmarknadenLedarePolitik
Relaterat