Statsminister Stefan Löfven (S) är mer internmedlare än ledare, sade KD:s Andreas Carlson i årets första partiledardebatt i riksdagen. Det är ingen tvekan om att samordningen i Rosenbad i dag framstår som en oordning. Foto:

Ledare: Regeringen står utan ledarskap

Ledare

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Nej till FN:s kärnvapenförbud kan också betyda ja till samma förbud. Otrygghet och kriminalitet är det mest viktiga, men det kan också betyda att klimathotet ska går före och att de mer nära problemen har fått för stora proportioner. Olika regeringsföreträdare verkar ha fått fullt upp att i medierna ta avstånd till varandra eller försöka förklara varför den enas budskap inte går ihop med eller övertrumfar den andras. Samordningen i Rosenbad är en oordning.

I årets första partiledardebatt i riksdagen noterade Andreas Carlson (KD) att statsminister Stefan Löfven (S) mer agerar internmedlare än ledare för regeringen. Handlingskraften blir därefter. När statsministern försöker hålla alla regeringsföreträdare på någorlunda god fot med varandra, då blir de politiska beskeden raskt reducerade till plattityder. Löfven bekräftade i sina repliker de samhällsproblem som lyftes upp av oppositionen för att sedan förklara att det minsann inte ska vara så eller att det ska lika minsann ändras på.

Vice statsministern Isabella Lövin (MP) har för sin del underkänt statsministerns partis verklighetsbeskrivning i en DN-intervju. Därmed är det frågan om det ens går att tala om en regering längre, det är ibland två eller tre olika linjer samtidigt.

Miljöpartiet, förklarade Lövin i partiledardebatten, vill att vi fäster vårt fokus på de stora globala problemen och inte fastnar i mer lokala, svarta rubriker. Jämför det med att SD-ledaren Jimmie Åkesson högljutt vill förklara "krig" på hemmaplan mot grov kriminalitet. Men de globala problemen är i SD-ledarens värld inte Sveriges. Och Vänsterledaren Jonas Sjöstedt hävdade sin vana trogen att Sveriges och all världens svårigheter beror på att det finns människor som har mycket pengar...

Nåja, det finns trots allt fem partier i riksdagen som både kan och bör tala vidsynt om de mer handfasta problemen i vardagen. Några av regeringens svaga punkter blottlades. Centerledaren Annie Lööf fick bekräftat att regeringens jobbpolitik består av utbildningsmål och arbetsmarknadsåtgärder, punkt. Partiet Liberalernas Jan Björklund fick av Löfven beskedet att skolans nationella prov mer ska ses som jobbig administration för lärarna, inte en bärande kunskapskontroll.

Valåret har tuffat igång. Sverige behöver en regering som i stort delar prioriteringar och problembeskrivningar samt i grova drag även verklighetsuppfattning. Det är inte en självmotsägelse att motverka kriminalitet och otrygghet på hemmaplan såväl som mer gränslösa klimathot. Den som vill ha faktisk förmåga att lösa större problem, måste se till att ha god ordning på det egna. En mer effektiv brottsbekämpning och starkare vardagstrygghet kräver ett växande privat företagande som genererar nya, rejäla jobb. Det kräver en flexibel arbetsmarknad och bidragssystem som inte bara administrerar ett stort utanförskap för utlandsfödda och en skola som inte förväxlas med socialtjänsten. Till att börja med.

Läs också

( 9 st )

Läs mer om dessa ämnen

SocialdemokraternaCenterpartietLiberalernaMiljöpartietSverigedemokraternaVänsterpartietInrikespolitikPolitik
Relaterat