Med snön kommer stora störningar i tågtrafiken, år efter år. Nödlösningarna och informationen till passagerarna lämnar fortfarande för mycket att önska. Foto:

Ledare: Snön faller och vi med den

Ledare

När mycket snö kommer går det troll i tågtrafiken. Nödlösningarna måste bli bättre.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Snön faller och vi med den, det blir mycket bättre sen.

Om ändå Ulf Lundell – i duetten med Agneta Fältskog från 1978 - hade haft rätt. I stället tvingas vi konstatera att snön faller, pendlaren med den och ingen verkar veta vad som händer sedan.

Februari 2019: Arga, oroliga, uppgivna pendlare och andra tågresenärer står på en station och känner sig övergivna, lurade eller ignorerade. Den som valde mellan tåget och bilen, muttrar över sitt felbeslut. Den som har valt bort bilen permanent drar bistert slutsatsen att när den kollektiva trafiken fallerar är det var och en för sig själv, igen. Det kunde ha varit valfritt år de senaste tio.

Ett samhälle som blir allt mer beroende av att människor förväntas ta sig till jobbet med hjälp av kollektivtrafik, är sårbart. När snön yr och skapar spårproblem eller el-problem, när gamla vagnar och tåg faller ifrån, då kostar det på – inte bara för den drabbade passagerarens del, utan för helheten. I vårt område handlar det inte enbart om förhållandena på Nyköpingsbanan, även pendeltrafiken från Gnesta fick känna på "snösmockan" (SN 4/2).

Det här är en samhällsutmaning. Regering, myndigheter och trafikföretag – alla vet de om att sårbarheten är problematisk. Snö- och tågkaos har plågat regering efter regering. Och energin i den ilska som riktas mot SJ och Trafikverket när vädret får transporter att gå i baklås skulle kunna ladda en elbilsflotta. Enda sättet att minska problemen är att vara bättre förberedd, ha smartare lösningar på svåra situationer.

Alla som ger sig ut i trafiken vet att det är risk för problem och förseningar vid oväder. Men i ett modernt samhälle med hypersnabba möjligheter att kommunicera med passagerare, via allt från informationstavlor och högtalare till appar och sms-meddelanden, borde passagerare i princip aldrig behöva känna sig övergivna. Likväl blir det så.

Automatiserade förseningsmeddelanden är inte att betrakta som relevant information sett till läget. När det dessutom är så att en transportör inte vill kalla in ersättningsbussar för att vägarna inte är tillräckligt säkra, då står man där (SN 3/2). Ordet systemkollaps skrivs in med blyerts på den streckade raden under lägesrapport. Vintern kommer alltid tillbaka. Klarar inte myndigheter och transportföretag av att hitta robusta nödlösningar, då måste politiken peka med hela handen.

Pendlarsamhället är här för att stanna. Överfulla tåg är bättre än inga tåg. Buss som kör sakta är bättre än buss som aldrig kommer.

Av de senaste dagarnas snöfall att döma framstår det som att beredskapen för att möta ovädret från Trafikverket och tågoperatörernas sida fortfarande inte är tillräcklig. De ansvariga för räls och tåg måste ha en så pass väletablerad snökaos-kommunikation att det aldrig ska ta lång tid att leverera besked om läget till drabbade eller väntande passagerare. Resenären är transportörens levebröd, inte något nödvändigt ont.

Snön faller och vi med den, det blir mycket bättre sen. Hur länge är det till sen?

Läs också

( 3 st )

Läs mer om dessa ämnen

SJTrafikverketInfrastrukturLedarePendlingsnö
Relaterat