Charlotte von Essen, vikarierande säkerhetspolischef, presenterar Säpos årsbok för 2017. Hotbilderna som formades under förra året - från terrorister och främmande makt - ska ses som ett nytt normalläge. FOTO: CHRISTINE OLSSON/TT

Ledare: Terrorhot som det nya normalläget

Ledare

En vardag med terrorhot och en mycket osäker omvärld är utgångspunkten för höga krav på vårt samhällsskydd.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Säkerhetspolisens årsbok för 2017 skriver ­sannolikt historia. Där talas om hur hotbilden mot Sverige har format ett nytt normalläge. Den ökande aktiviteten i extremist­miljöer – främst islamister och vit makt-­rasister – liksom ett högt och ständigt pågående­ ­underrättelsehot mot vårt land, ska ses som en ­utgångspunkt för arbetet framöver med att skydda Sverige och svenska samhällsintressen.

Det är inte konstigt att lag och ordning rankas högt av väljarna (se även gårdagens ledare). Det är den ­formen av trygghet och säkerhet som i nuläget betyder mest i vardagen. Terrorattentatet på Drottning­gatan i fjol, kombinerat med problemet med IS-terrorister som återvänt till Sverige och ett säkerhetspolitiskt läge där inte minst Rysslands agerande innebär växande hot i hela Östersjöregionen, sätter skydd och försvar högt i kravet på ordning.

Säkerhetspolisen är en central aktör, tillsammans Försvarsmakten och Polisen. Vaksamheten på det som hotar och riskerar skada måste vara hög. Verktygen för att begränsa och motverka dessa hot måste vara skarpa och funktionella – och resurserna följa kraven på resultat. Politiken bör utgå från detta.

Det största underrättelsehotet kommer från Ryssland, konstaterar Säpo. Men även stater som Iran och Kina ingår i hotbilden, en jakt på oppositionella röster. Skillnaden är att Ryssland ligger i Sveriges närområde­ och kan kopplas till en potentiell militär konflikt, ­vilket konstateras i årsboken.

Säpos kritik mot specifika myndigheter som Transportstyrelsen – och därmed också regeringen – för dess hantering av hemliga och skyddsklassade uppgifter är en direkt följd av analysen. Slappa eller ­svaga rutiner när hotbilder växer och riskerna ökar i var­dagen är oacceptabelt.

Terrorismen är inte bara en inhemsk hotbild, utan ­något vi har gemensamt med många andra samhällen i västvärlden. Motmedlen behöver också baseras på omfattande gränsöverskridande samverkan, mot såväl militanta islamister som mot vit makt-miljöer.­ I detta lurar även en annan problematik, våldsamma extremisters kopplingar till främmande makt, exempelvis samverkan mellan svenska nazister och lika­sinnade grupper i Ryssland, förenade av en vålds­bejakande ultranationalism.

Nej, det går inte att förbjuda antidemokratiska ­tankar eller värderingar. Sådant är plakatpolitik. Att hålla koll på och agera mot individer och grupper som utgör direkta samhällshot, är något annat.

Det tål att ha i åtanke under ett valår. Den som inte ser riskerna får svårt att på ett trovärdigt sätt lova ­andra reformer i valrörelsen. Meningsmotsättningar och utrymmet för konstruktiv debatt inom de demokratiskt sinnade sfärerna – från höger till vänster, mellan­ grönska och betong, liberalt och auktoritärt – bygger på att samhällets grundläggande skydd håller.­ En bred samsyn om Totalförsvarets upprustning och en allt bättre samverkan med likasinnade stater i vår omvärld, är centrala faktorer för att stå pall för hot och risker i det nya normalläget.

Läs också

( 4 st )

Läs mer om dessa ämnen

SÄPOLedareSamhällsskyddSäkerhetspolitikUtrikespolitikVal 2018terrorism
Relaterat