Vad betyder egentligen ””spioneriliknande gärningar”? Det gäller att se upp när omsorgen om diplomatiska relationer verkar vara på väg att trumfa såväl grundlagsfästa rättigheter som pressfrihet. FOTO: CHRISTINE OLSSON/TT

Ledare: Varning för spionage

Ledare

Nyheter som skadar Sveriges utlandsrelationer kan bli klassade som spioneri enligt ny utredning. Förslaget skadar dock på flera andra sätt.

Ledartexten är skriven av SN:s ledarredaktion, som delar Centerpartiets grundläggande värderingar. Ledartexten är inte en nyhetsartikel. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Spionage för tankarna till en välkammad James Bond som knäpper skurkar och kysser Britt Ekland. Populärkulturens spioner har varit allt från James Bond till Ethan Hunt i Mission Impossible. Vanligtvis en hjälte som avslöjar en korrupt stat eller skurkaktigt företag. Vår bild av vad och vem som anses utföra spionage kan ändras radikalt framöver.

I slutet av september lämnade chefsrådman Runar Viksten, tidigare ordförande i Underrättelsedomstolen, en utredning till regeringen. Den behandlade utlandsspionage och hur Sverige ska tackla det växande problemet. Bakgrunden till det hela grundar sig i diplomatiskt skoskav. Under åren har svenska medier avslöjat uppgifter som äventyrat internationella avtal och insatser. År 2014 avslöjade Sveriges Radio hur Sverige bedrivit påverkansarbete för att få igenom Gripenaffären med Schweiz. Affären gick inte i lås och Vikstens utredning hävdar att den bilaterala relationen blev märkbart kylig som en följd av avslöjandet.

Ett ytterligare exempel är avslöjandet av missförhållanden inom FN-styrkorna i Mali. Uppgifterna om matbrist och ransonering var under sträng sekretess, vilket skapade avsevärd irritation gentemot Sverige från FN:s sida. Båda händelserna är exempel på journalistiskt arbete som tar juridiskt stöd i våra två grundlagar: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Enmansutredningen föreslår en lagändring som innebär att svenska journalister kan dömas för spioneri från fyra upp till åtta års fängelse. Vad som klassas som ”spioneriliknande gärningar” är något otydligt, eftersom det endast ska ses som följande om publiceringen försämrar Sveriges samarbete med andra länder och organisationer. Förslaget leder till att meddelarfriheten äventyras, då även den ska jämställas med utlandsspioneri (DN, 7/12-17).

Vad som gör utredningen anmärkningsvärd är inte bara hotet mot pressfriheten, utan även att det gjorts av endast en utredare. Att som ensamutredare föreslå en grundlagsändring frångår svensk praxis. Ändringar av grundlagar brukar ske genom kommitté, vilket tydligt visar att Viksten är ute på djupt vatten. Förslaget äventyrar vår demokratiska frihet till förmån för diplomatiska relationer. En sak är säker, relationer kan återuppbyggas, men med grundlagar är det betydligt svårare.

Risken är överhängande att en sådan lagändring kan utnyttjas för att sätta dit ”obekväma” röster. Vad som är utlandsspioneri är en öppen fråga som i längden kan tysta många röster. Det är nu upp till regeringen att avgöra förslagets framtid. Förhoppningsvis slängs det i papperskorgen, men inget är hugget i sten. I veckorna avslöjades hundratals undangömda dokument om regeringens kampanj för en plats i FN:s säkerhetsråd. Hade det kunnat avslöjas om utredningsförslaget blev verklighet? Kanske inte. Vikten av fri press är alltid återkommande angelägen.

Linnea Hylén

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

LagarLedareMediaPressfrihetSäkerhetspolitikUtrikespolitik
Relaterat