Allt fler kvinnor vÀljer bort att skaffa barn

FrĂ„n och med 2010 har barnafödandet stadigt minskat i hela landet – oavsett konjunkturlĂ€ge. Sannolikheten att en kvinna som lever i ett förhĂ„llande ska föda ett första barn har minskat med mer Ă€n 20 procent mellan 2010 och 2018.

Allt fÀrre barn föds i Sörmland. Mellan 2022 och 2023 gick barnafödandet ned med över 12 procent.

Allt fÀrre barn föds i Sörmland. Mellan 2022 och 2023 gick barnafödandet ned med över 12 procent.

Foto: Christine Olsson/TT

Ledarkrönika2024-11-24 08:12
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Antalet födda barn per kvinna förra Ă„ret – under 1,5 barn – Ă€r det lĂ€gsta sedan mĂ€tningarna började 1749 konstaterade Statistiska centralbyrĂ„n (SCB) i början av Ă„ret

Om befolkningen ska ligga pÄ en stabil nivÄ utan invandring krÀvs det en reproduktionsnivÄ pÄ 2,1 barn per kvinna.

Om trenden hĂ„ller i sig, och det mesta tyder pĂ„ det, kommer alltsĂ„ befolkningen att minska. Statistiken pekar dessutom pĂ„ att nedgĂ„ngen kan bli sĂ€rskilt stor i Sörmland. 

Mellan 2022 och 2023 gick barnafödandet i Sörmland ned med över 12 procent. Det var mest i hela landet. 

Och det rör sig inte om en tillfĂ€llig dipp i kurvan. 

Mellan 2014 och 2023 minskade antalet nyfödda med nÀstan 20 procent i lÀnet. Det Àr det nÀst största tappet i Sverige, bara i Blekinge var nedgÄngen större.

undefined
Allt fÀrre barn föds i Sörmland. Mellan 2022 och 2023 gick barnafödandet ned med över 12 procent.

LÀnge trodde man, utifrÄn SCB: prognoser, att det skulle födas betydligt fler barn. Men pÄ kort tid har befolkningsframskrivningarna reviderats ned och befolkningsfrÄgan har snabbt seglat upp som en kommunal och regional utmaning.

Det finns en uppenbar risk att mĂ„nga kommuner inte hĂ€nger med i svĂ€ngarna. Deras plan- och investeringsprocesser för att bygga bostĂ€der, skolor och förskolor Ă€r bĂ„de lĂ„ngsiktiga och trögrörliga. 

Budskapet till kommunerna frĂ„n Sveriges Kommuner och Regioners chefsekonom Annika Wallenskog Ă€r tydligt: ”Ni kanske inte ska bygga de skolor och bostĂ€der ni hade tĂ€nkt.” (Dagens SamhĂ€lle 14/5)

Men det rÀcker inte bara att stoppa nybyggen. NÀr barnkullarna minskar sÄ hÀr drastiskt behöver man Àven lÀgga ned befintliga förskolor och skolor. Enligt SKR:s berÀkningar kan fler Àn var tionde förskola i landet behöva lÀggas ned fram till 2027 (DN 3/9).

I Eskilstuna ser man redan konsekvenserna av den hĂ€r utvecklingen. BĂ„de förskolor och skolor stĂ€ngs. Barn och elever flyttas runt. AnstĂ€llda omplaceras eller sĂ€gs upp. 

Eskilstuna Ă€r ocksĂ„ ett exempel pĂ„ hur man inte ska genomföra de hĂ€r processerna. Besked lĂ€mnas med mycket kort varsel. Det saknas svar pĂ„ grundlĂ€ggande frĂ„gor. Personal har varslats i omgĂ„ngar, vilket resulterat i att personer med kortare anstĂ€llningstid erbjudits omplacering medan de med lĂ€ngre tid sagts upp. 

Även om det inte finns en skolnedlĂ€ggning som inte för med sig protester behöver kommunerna Ă€ndĂ„ göra sitt bĂ€sta för att genomföra processen sĂ„ smĂ€rtfritt som möjligt. För at invĂ„narna ska behĂ„lla förtroendet för att det kommer finnas bra förskolor och skolor. För att Eskilstuna kommun ska framstĂ„ som en attraktiv arbetsgivare.

undefined
Fler Àn var tionde förskola i landet kan behöva lÀggas ned fram till 2027.

Det gĂ€ller att komma ihĂ„g att prognoserna kan Ă€ndras igen. Att det Ă„ter ska börja födas fler barn. 

Barnafödandet brukar gĂ„ upp och ned i takt med konjunkturlĂ€get. Det brukar födas fler barn nĂ€r det Ă€r högkonjunktur och fĂ€rre nĂ€r det Ă€r lĂ„gkonjunktur. 

Men frĂ„n och med 2010 har barnafödandet stadigt minskat – oavsett konjunkturlĂ€ge. Sannolikheten att en kvinna som lever i ett förhĂ„llande ska föda ett första barn har minskat med mer Ă€n 20 procent mellan 2010 och 2018 (DN 17/11).

Enligt forskaren Glenn Sandström pÄ UmeÄ gÄr det Ànnu inte att ge ett sÀkert svar pÄ varför allt fler vÀljer bort att skaffa barn. Men forskarna har, enligt Sandström, nÄgra försiktiga, preliminÀra svar. Bland annat skillnader i attityder hos kvinnor födda efter 1985 jÀmfört med tidigare generationer.

Det Ă€r vanligare med en mer allmĂ€n pessimistisk syn pĂ„ framtiden bland dem som avstĂ„r barn. De oroar sig för en demokratisk tillbakagĂ„ng i vĂ€stvĂ€rlden, geopolitisk oro och krig och ökad politisk polarisering. 

Enligt Glenn Sandström finns det Àven en oro för det som upplevs som en oförmÄga hos politikerna att komma med lösningar pÄ klimatkrisen. Det finns dessutom en misstro mot institutionerna. Hur kommer sjukvÄrden vara nÀr mina barn vÀxer upp? Hur kommer skolan att vara.

undefined
RegionrĂ„d Jimmy Loord (KD) menar att "fler behöver gĂ„ frĂ„n att tala om blommor och bin till att börja praktisera.”

VĂ„ra kommun- och regionpolitiker har inte sĂ„ stora möjligheter att pĂ„verka en allmĂ€n kĂ€nsla av att mycket i vĂ€rlden hĂ„ller pĂ„ att gĂ„ Ă„t helvete. Men de spelar en avgörande roll för att sĂ€kra en bra skola och sjukvĂ„rd Ă€ven i framtiden. 

Eller som regionrÄdet i Kalmar, Jimmy Loord (KD) krasst uttrycker det i en debattartikel i Dagens SamhÀlle (21/11): Om fler ska ligga, mÄste politiken ocksÄ ligga i.

Om de kommer att lyckas att kavla upp Ă€rmarna? Vem vet. Facit frĂ„n Eskilstuna övertygar inte. Men vill vĂ„ra politiker att det ska födas fler barn behöver de inse att de kommande nedlĂ€ggningarna behöver hanteras med stor varsamhet. 

Emma Wange Àr politisk redaktör för Eskilstuna-Kuriren och StrengnÀs Tidning (oberoende liberal)

undefined