Stiftelsens kritik går ut på att svenska bolag har en alldeles för snäv bild av vad som är styrelsekompetens. Det är en massa klonade människor som sitter i styrelserna i dag, anser affärsmannen Sven Hagströmer som är en av stiftelsens grundare (SvD 18/11). Det låter inte bra.
Här är kärnan i problemet. Så länge "bra kille" går före frågan "är detta den kompetens vi mest behöver?" då biter inte de rationella argumenten för en bättre bredd i bolagsstyrelser och högre professionalitet i valberedningarna.
Vi ska å andra sidan inte vara så enormt förvånade över sakernas tillstånd. Sverige är fortfarande ett land där gilla lika går före olika. Vi har ofta svårt med det avvikande, det särpräglade och föredrar att smälta in. Att detta går igen även i näringslivets mäktigaste korridorer är ingen skräll. Att gå utanför de närmaste kretsarna, att utforska okänd terräng, kräver både mod och en törst efter ny kunskap. Den som främst söker trygghet hittar aldrig dit.
Det råder ingen brist på goda argument för förändring och utvecklingen går sakta framåt. Men inte ens den globala finanskrisen verkar ha ruckat alltför mycket på mönstren. Kriser brukar annars vara bra för nytänkande; gamla lärdomar måste omprövas och öppenheten för andra synsätt bli vara större.
Andelen kvinnor i bolagsstyrelserna har ökat. Fler av de nyvalda styrelseledamöterna är kvinnor jämfört med tidigare år. Antalet kvinnor på vd-posten i ett börsbolag är rekordhögt. Allt detta har stiftelsen visat i en annan rapport som kom tidigare i år. Men för att få en tydlig bild av själva problemet räcker det med att notera att rekordsiffran är 14 bolag av 251. Svårigheterna för en kompetent kvinna att komma in på en styrelsepost är fortfarande större än för en man med likvärdig kompetens.
De mest effektiva kraven kan ställas av bolagens ägare, menar Allbrightstiftelsens vd Amanda Lundeteg. Det är ett klokare sätt att argumentera än fyrkantiga krav på statlig styrning. Behovet av mångfald handlar om fler faktorer än kön. En lagstadgad könskvotering skulle förvisso ge lika många kvinnor som män på styrelsemötena, men risken för att det förblir en kader av lika barn som leka bäst är överhängande. Det här handlar mer än så.
Tanken är att bredare kompetens, färre kloner i kostymer, och en mångfald av erfarenheter ger starkare bolagsledningar och nya möjligheter att tjäna mer pengar. Det är argument som borde gå hem hos ägare som vill se ett starkare företag med bättre avkastning.
Starka ägare kan göra stor skillnad med tydliga krav. Ju fler av näringslivets mäktiga roller som fördelas efter krassa kompetenskrav i stället för kuliga kompisband desto bättre för bolagen. Det är inte bara bra för jämställdheten och minskad diskriminering, utan med all säkerhet också för framtida vinster, aktieutdelningar och styrkan i svensk ekonomi.