Det har varit ett par bra veckor för fisken i Nyköpings kommun. Först invigdes våtmarken i Kiladalen och i måndags beslöt kommunstyrelsen att köpa de små kraftverken i Nyköpingsån.
Medan gäddorna kan glädjas åt våtmarken nära Ålberga (SN 18/11) kan ål, nejonöga, mal och vimma vinna på kraftverksaffären. Genom att kommunen tar över kraftverken Harg, Fors och Storhusqvarn går man på den linje som Naturskyddsföreningens ordförande och generalsekreterarna för Sportfiskarna och Kanotförbundet lanserade i SN i våras (20/4).
På många sätt är det upp till kraftverksägaren att avgöra hur pass mycket man vill prioritera andra värden än maximal energiproduktion. Även om nya vattendomar kan komma att öka kraven för vad som måste göras för att exempelvis gynna biologisk mångfald, vill politikerna med detta säkra makten över å-miljön i staden. Ett antal åtgärder kan nu göras som bland annat underlättar för ett antal fisksorter att röra sig i Nyköpingsån. Kraftverken behöver mer moderna fiskvägar som underlättar den utrotningshotade ålens vandring. Ska det dessutom bli större forsar så påverkar det dammarna. Allt detta kostar pengar. Vinsten kan i första hand räknas i form av ökade miljö- och naturvärden, samt möjligheter till forspaddling och mer attraktivt sportfiske. I slutänden kan det även öka Nyköpings attraktivitet som bostadsort.
Det är samtidigt ett principiellt problem att kommunen ska ägna sig åt kommersiell vattenkraftsproduktion, om än i liten skala. En kommun bör huvudsakligen fokusera på kärnan i uppdraget: en god vård, skola och omsorg. Skattebetalarna brukar föredra att pengarna går till sådant de anser sig betala skatt för.
Enligt de beräkningar som ligger till grund för köpet av kraftverken sägs energiproduktionen ge överskott "åtminstone inom något år". Den uppgiften är mer värd politiskt än man anar. De starkaste argumenten för köpet är en större biologisk mångfald och att natur- och kulturvärden längs ån kan säkras. Men möjligheterna att forma en politisk majoritet för att köpa ett långsiktigt förlustprojekt bör ha varit ytterst begränsade. I beslutet står också att det är de framtida vinsterna som ska användas till att förbättra vandringsvägar och miljö för djurlivet i ån.
Affären är i stort hemligstämplad. De ekonomiska förutsättningarna är omöjliga att bedöma. Vattenfall vill inte att andra ska få reda på priset, eftersom den statliga energijätten vill sälja fler av sina mindre kraftverk. Vi vet därför inte hur pass mycket köpet tynger kommunens ekonomi. Kanske har kommunen fått ett vrakpris, kanske inte.
Det är ett problem att insynen begränsas och att skattebetalarna inte får en chans att se hur skattemedlen används. Ingen har undgått att Nyköpings kommun under mandatperioden har pressat investeringskontot till det yttersta med högstadieskola, badhus och så vidare. Revisorerna har all anledning vara uppmärksamma på det som medborgarna inte får se.