Skolan har blivit ett tacksamt ämne. Det som har seglat upp till ytan är huruvida i ett demokratiskt samhälle, en förälder eller elev ska ha friheten att välja skola. Avskyvärt att tillåta valfrihet i skolan, tycks det av debatten att döma. Kritikerna menar att systemet med valfriheten lett till segregation när vissa föräldrar väljer bort den kommunala skolan till förmån för privata. Utrikesfödda, i avsaknad av rätt och tillräcklig information, hamnar i kommunala skolor, där de har små chanser att möta svenska barn. På lång sikt leder det till polarisering i samhället.
Att förklara problemet med skolan från denna vinkel är att börja i fel ända. Det finns problem i den svenska skolan vilket Pisa-rapporten (2015) visade. Den är djupgående och tog upp systemets akilleshäl. Flera länder ingick i kartläggningen om hur det går för 15-åringar vad det gäller läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Nämnas ska också att den senaste rapporten visar positiva tendenser i Sverige.
Om man ska läsa mellan raderna säger rapporten att styrningen av skolan kan vara felaktig. Nationellt har vi mål på skolområdet, men med decentraliseringen har vi lämnat över stort utrymme för tolkning kring hur man uppnår dessa mål. Det innebär en stor varians gentemot likvärdigheten i utbildning beroende på var du är i landet.
Betygsystemet utgör ett kapitel. De nya betygen rullades ut och var menade att nyansera den kunskap eleven får i skolan. Utvärderingen från OECD tyder på en viss osäkerhet bland lärarna om hur de ska genomföra läroplanen samt betygsätta så det speglar rättvist hur eleven har lyckats. Dessutom: den lokala läroplanen ställer problemet med likvärdigheten på sin spets.
Rapporten tog också upp problemet med studiero i klassrummet. 38 procent av eleverna rapporterade om avsaknad av ordning i klassrummet, att jämföra med 32 procent i övriga länder. Lägg därtill de sena starterna i klassrummet. Oljud och andra störningar är en av orsakerna bakom att lärare lämnar yrket.
Viljan att åta sig en svår uppgift, arbeta hårt genom den för att lyckas var lägre i Sverige. Förväntningarna på eleven är ett annat ämne som man tittade på. Analysen av data tyder på en skola där krav och förväntningar på eleverna är låga. Som följd hade 40 procent av eleverna i Sverige låg uthållighet, vilket är att jämföra med 56 procent i de andra OECD-länderna. Socioekonomisk status i Sverige hade låg påverkan på hur en elev presterade jämfört med andra länder.
Föräldrar engagerar sig i sina barns framtid och väljer ibland en småskalig skola där de hoppas på att deras barn får en lugn miljö där disciplin råder så de kan utbilda sig i små grupper. Det är här de privatdrivna skolorna har gjort sig gällande. Men vi kan förstärka den kommunala skolan också. Medvetenheten är hög. Småskaliga skolor, gärna med kompetent personal som får hjälp från föräldrarna, är receptet.
Den svenska skolan är i behov av en förändring om vi ska kunna upprätthålla vår konkurrenskraft internationellt.
Edward Sevume