Eleverna från Nyköpings gymnasium som sätter upp musikalen Cabaret på Culturum har gjort ett verkligen aktuellt val, ett tema om det som var och även påverkar den värld som är. Tanken på ett liv enbart i nuet, där omvärld och morgondag är någon annans problem, är frestande.
I mörka tider bär hedonismen på ett förföriskt löfte om bekymmersfriheten. Låt dig leva utan morgondag. Hellre ett vackert lik än ett liv i underkastelse. Men varken orgier, dans, musik och rus kan effektivt stoppa förändring.
Kabarén hälsar vem som helst välkommen att lämna allt sitt bagage utanför dörren. Men alla gör det inte – och kan inte heller göra det. Berättelserna om Sally Bowles och Clifford Bradshaw, om Fräulein Schneider och Herr Schultz visar att inte ens livet i nuet befriar oss från konsekvenser. Ingen föreställning eller festnatt är evig.
Våra – och andras handlingar får konsekvenser. I det demokratiska samhället pågår en ständig kamp mellan värderingar, där ytterligheterna inte alltid är traditionell höger och vänster. Våra nutida värderingskonflikter måste ses utifrån fler perspektiv. GAL-TAN, exempelvis, en skala där ytterligheterna är grön, alternativ och liberal respektive traditionell, auktoritär och nationalistisk. Lägg därtill kampen mellan frihandel och gränsöverskridande samarbete, å ena sidan, samt protektionism och isolationism, å den andra. Det leder till slitningar även inom etablerade allianser.
I Cabaret möter vi 1930-talets Tyskland, hårt präglat av ekonomisk såväl som politisk depression. Vardagen är ofta strävan efter nästa mål mat – och kräver uppoffringar med allt färre betänkligheter. Totalitära krafter står redo att glufsa i sig resterna av en illa sargad demokrati. Nazismen och kommunismen slåss om skrovmålet. Som alltid är det minoriteterna, de avvikande som först går åt, när några ska offras eller avhumaniseras för det enhetligt kollektivas bästa.
Variation tolkas som svaghet, enhetlighet misstas för styrka. Scenen där fabrikören och arbetaren bråkar om rätten att se nazismen som sin är illustrativ i sin enkelhet. En illusion som inte ens ljudet av krossat glas kan bryta. Vi vet alla hur det gick – och till vilket pris.
Pengar får världen att gå runt i en värld med många demokratiska och värderingsburna samhällen. Ur världskrigets aska har såväl individuella rättigheter som offentliga åtaganden etablerats, om än inte utan skavanker eller skönhetsfläckar. Vi är ense om att också kunna vara oense och att den dynamiken är viktig.
1930-talets kriser är långt borta, men vår vardag har nog av såväl allvar som hotbilder ändå. Ibland kan vi behöva lägga bekymren åt sidan. Inte sitta ensamma i dysterhet och missmod, utan även ge sig tid att höra musiken spela. Men det fungerar inte utan insikten om att våra värderingar alltid spelar en bärande roll, i tider av lust och lättja likväl som i oro och otrygghet. För även den mest frisläppta dans kan överröstas av en brutalt taktfast marsch. Då dras ridån, även för livet som kabaré.