Efter det att britterna röstade för att träda ut ur EU har britterna, liksom resten av Europa, levt i ovisshet. Blir det en hård eller mjuk "brexit" och vad innebär det för britterna och för resterande EU-medborgare? Trots att omröstningen ägde rum för ett och ett halvt år sedan går förhandlingarna långsamt och långtifrån framåt.
Tidigare i veckan pågick förhandlingar mellan Storbritanniens premiärminister Theresa May och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Den som hoppats på en positiv väg framåt med överenskommelser hoppades förgäves. May kommenterade det hela med att ”åsiktsskillnader kvarstår inom ett antal frågor där vi behöver ytterligare förhandlingar och konsultationer”. Ett och ett halvt år efter omröstningen står förhandlingarna fortfarande och stampar och har inte alls kommit så långt som de borde ha gjort.
Britter och de övriga EU-medborgare som exempelvis lever och arbetar i Storbritannien, lever i en politisk röra av ovisshet. Ingen vet hur de kommer att påverkas när Storbritannien väl lämnar unionen och det är oklart vilka rättigheter britter kommer ha i EU eller vilka rättigheter EU-medborgare kommer att ha i Storbritannien. Skilsmässoavtalet handlar inte bara om hur separationen EU och Storbritannien blir, utan även vad som händer med exempelvis Irland, som fortsatt kommer att vara en medlemsstat i EU med nära förbindelser till Storbritannien. Storbritannien vill förhandla fram de bästa av fördelar för egen del, men få medlemsstater backar dem numer och nu börjar deadline närma sig.
För ett fungerande europeiskt samarbete såväl inom EU som utanför EU med Storbritannien är en fungerande handelsrelation och fungerande övergångsregler A och O. En brexit utan förhandlingar som lyckats landa i fungerande avtal och konstruktiva samarbeten kommer få konsekvenser för alla inom EU.
Forskare vid universitetet i Leuven i Belgien har i en ny studie lyft fram hur den globala ekonomins funktionssätt försvårar gränsdragningen mellan nationell och internationell politik. Ett europeiskt samarbete som bygger på öppna gränser och fri handel kommer naturligtvis behöva ta konsekvenserna av att en medlemsstat lämnar att välja, speciellt om staten väljer att lämna innan man har lyckats förhandla fram ett övergripande skilsmässo- och handelsavtal. Analysen visar att såväl Storbritannien som övriga EU-länder riskerar att drabbas betydligt hårdare än vad man tidigare trott. Ett illa förhandlat skilsmässoavtal kan i sin tur leda till dåliga framtida handelsavtal, vilket inte bara drabbar britter utan även övriga medborgare i EU.
Den 14-15 december har EU sitt nästa toppmöte. Huruvida det kommer bli en mjuk eller hård brexit och vilka konsekvenserna blir kommer antagligen vara lika oklart då. Frågan är hur många strandade förhandlingar Theresa May kan genomföra innan EU:s tålamod är slut.
Elin Larsson