Ledare: En story av då

Riff (Daniel Geite) och Bernardo (David Karlsson) ställs öga mot öga.  I West Side Story förs gatustriderna mellan gängen med ord och toner, nävar och knivar. I dagens strider mellan ligor i utsatta områden är det skjutvapnen som talar.

Riff (Daniel Geite) och Bernardo (David Karlsson) ställs öga mot öga. I West Side Story förs gatustriderna mellan gängen med ord och toner, nävar och knivar. I dagens strider mellan ligor i utsatta områden är det skjutvapnen som talar.

Foto: Eneberg Malén

Övrigt2017-03-18 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Marias förtvivlan går inte att ta miste på, när hon med blodet från Tony rinnande från sina händer vänder sig mot sina jämnåriga gängvänner och frågar dem om döden och våldet är det enda och ständiga svaret på områdets motsättningar. Att ungas längtan efter frihet, kärlek och äventyr leder till ond bråd död när det inte passar kvarterets informella maktdelning, är musikalens romantiska beskrivning av stenhårda realiteter. Att bryta gränserna mellan "vi och dom" kostar på.

[youtube id="YhSKk-cvblc"]

(Klippet ovan är från 1961 års filmversion av West Side Story, musik av Leonard Bernstein och text av Stephen Sondheim.)

Nymos uppsättning på Culturum i Nyköping av den klassiska musikalen West Side Story väcker tankar om det som skadar och oroar i en mer nutida vardag. Här finns likheter att notera.

- Det för utomstående meningslösa och eskalerande våldet regerar. Det handlar inte lika mycket om att ”äga” vissa gator, mer specifikt att säkra kontroll över knarkhandel och annat av den undre världens brottsekonomi.

- Konflikten mellan främst unga kvinnors längtan efter frihet att forma sitt liv och de värdekonservativa hemmiljöerna. Makt, kallad heder, likställs med stenhård social kontroll av döttrar och systrar. Förtrycket i hemmet är ett exempel. Ett annat är hur män från sådana miljöer präglas att se, möta och agera mot de som har lyckats befria sig från detta eller aldrig ens behövt leva under dylikt kollektivt förtryck.

- Vägen ut ur våldsspiralen stavas effektivt bekämpad kriminalitet. Livets drömmar är jobb, kärlek och möjligheter, inte döden i gatustriden.

Den här problematiken färgar i dag det moderna livets mest utsatta stadsmiljöer. Där blandas den sociala kontrollens lokala moralväktare med de gängkriminella nätverkens tankegods. Ack så lätt formas enklavens fiendebild, där ett omgivande samhälle av olikheter – och risk för diskriminering – blir det stora hotet mot tingens ordning. Lokala kriminella blir gatans hjältar. Polis och räddningstjänst möts med stenkastning och anlagda bränder.

Det är i dag sorgligt lätt att hitta nyhetsartiklar om skottlossningar, mordförsök och mord i fattiga urbana områden. Kriminella konkurrerar om gänglivets frukter, men skördar mest död. Etnicitetens vi och dom-tänkande förstärker laddningen i konfliktytan mot samhällets lagar och regler. Parallellsamhällen tar form. Lika lite som gängkriminaliteten ska ursäktas med utanförskap och diskriminering, kan hederskulturens övergrepp urskuldas med någon rätt till kulturellt särpräglade normer. Det demokratiska samhällets lagstadgade individuella rättigheter och friheter gäller alla – och måste också värnas för alla.

Ett samhälle som visar beröringsskräck eller missriktad välvilja inför så här pass laddade frågor kan inte hoppas på ett lyckligt slut. Någonstans finns en plats för oss, sjunger kärleksparet i musikalen. Det gör det. Ingenstans finns det en plats som är helt immun mot förändring, mot influenser från det omkringliggande samhället. Men vi ska inte tro att detta i alla lägen kommer lätt eller utan risk. Dagens pris är redan högt.