Det fanns en tid då Melodifestivalen hölls på en kväll, varken mer eller mindre. Uppmärksamheten var stor, segraren större. Och det var nästan alltid fel låt som vann. Den 25 februari var det 35 år sedan Herreys tog sjungande dansmän, gyllene skor och proffsig koreografi till nya melodifestivalhöjder med Diggiloo diggiley, ett framträdande som även svepte hem hela Eurovisionsfinalen.
Till helgen är det deltävling nummer fem i det kringresande jättearrangemang som är den svenska Melodifestivalen. I Nyköping får åtta tävlingslåtar en andra chans att nå finalen. Det är festligt och folkligt, oftast fullsatt. När Herreysbröderna sjöng om visioner för miljoner 1984 var det inte festivalen de syftade på, men numera är det verkligen stora pengar som drar runt på väg mot finalen.
Att Nyköpings kommun har budgeterat något mindre än två miljoner kronor för det som händer här, är en liten del av det hela. Under veckan före Andra chansen drar kommunen och näringslivet igång egna kringarrangemang för att skapa feststämning och dra nytta av det som Andra chansen bär med sig. Den som har läst SN:s genomgång av lokala kostnader och lokala intäkter (23/2 och 25/2) ser också att det som händer inte bara kostar pengar för kommunen utan att det också en hel del lokal nytta.
Personal, artister, publik – många ska bo, nästan alla äta och kanske till och med uppleva något under tiden. Det är inte svårt att hitta leende hotellchefer i Nyköping under den här veckan. Restauranger, caféer eller andra utåtriktade kommersiella verksamheter i residensstaden klagar inte över att utbudet av kunder växer.
Där Melodifestivalen drar in rullar pengarna med. I Kristianstad, som arrangerade Andra chansen ifjol, gav Melodifestivalen med kringarrangemang en turistekonomisk omsättning på drygt 12 miljoner kronor, långt över målet på fyra miljoner. Lejonparten av pengarna gick till konsumtion, medan drygt två miljoner lades på övernattning och logi. 8,3 miljoner av omsättningen kopplas till publiken till själva tävlingen, cirka tre miljoner till festivalarrangören och dess följe samt lite mer än en miljon från de kommunala lokala evenemangen. Mätningen utfördes av Upplevelseinstitutet på Kristianstads kommuns uppdrag.
Grundproblematiken med evenemang som Melodifestivalen är en annan. Nämligen att det är en del av public service-utbudet från Sveriges Television. Underhållningsvärdet går inte att ta miste på och tittarsiffrorna talar sitt språk. Men det måste inte alls gå via SVT, vars verksamhet bygger på att staten kräver in skattepengar och har andra bärande målsättningar än hämningslös underhållning.
Melodifestivalen är en superkommersiell show. Den gör sig därför bäst i reklamfinansierade tv-kanaler. Allt detta skulle kunna sändas av exempelvis TV4 och fullt ut hanteras kommersiellt. Och chansen till Andra chansen för en arena som Rosvalla i Nyköping skulle finnas kvar.