”När skoputsaren pratar aktietips är det dags att dra sig ur börsen” är ett berömt citat som sägs komma från en bankchef från 1930-talets USA och en börshysteri som slutade i den djupa depressionen. Sant eller inte, det beskriver känslan av att en marknad har blivit så allmän att den förmodligen är övervärderad och därmed snart kommer att krascha.
Fullt så dramatiskt är inte läget i dagens Sverige, men det finns just nu ett flertal tecken på att ekonomins hjul snurrar allt snabbare. En direkt följd av högkonjunkturer brukar vara att det uppstår flaskhalsar på områden med hög efterfrågan.
Ett sådant tecken i Sverige just nu är kompetensbristen. Myndigheten Tillväxtverket släppte häromdagen undersökningen ”Företagens villkor och verklighet”, landets största undersökning om hur det går för de svenska företagen. Den görs vart tredje år. Den tydligaste slutsatsen från denna omgång gäller just kompetensbrist. Nästan 30 procent av alla företag säger att det är ett stort tillväxthinder att de inte hittar rätt kompetens. Bland de större företagen, vilka ofta är inom områden som industri, bygg och liknande, är den siffran ännu större. Hälften av dessa har kompetensförsörjning som sitt största tillväxthinder. Nytt för denna gång är också att personalproblemet blir allt större i allt mindre företag. Det här är i linje med vad andra undersökningar också har pekat på. Bristen på rätt sorts personal blir allt värre för landets företag.
Socialdemokratin har länge använt detta som bevis på att det är mer utbildning som ska till. Men vi kan inte automatiskt utbilda oss ur kompetensbrist. Det måste också bli rätt sorts utbildningar, för personer som får med sig rätt värderingar. Personer som fungerar på en arbetsplats och kommer i tid på morgonen liksom att de har rätt kunskaper. Vi måste se över andra möjligheter för att öka rörligheten generellt. Turordningsreglerna i Las, lagen om anställningsskydd, är en sådan faktor som låser in människor på jobbet, trots att det kan finnas en bättre matchning någon annanstans.
OECD har gjort en ny undersökning där avregleringar på marknaden vägs mot tillväxt och finansiell risk genom att titta på nutidshistorien. Avreglering har gett större vinster, men medför också risker. OECD har identifierat några reformer som uppnår mycket av de goda effekterna utan att skapa risker, såsom just arbetsmarknadsreformer som sänkta trösklar. Regeringen borde tänka på detta och vara återhållsam med att elda på högkonjunkturen än mer, något som den föreslagna budgeten verkligen medför. I stället borde regeringen fokusera på att dämpa effekten av flaskhalsar och kompetensbrist på arbetsmarknaden: genom ökad rörlighet, bättre utbildning och en översyn av trygghetssystemen.
Hanna Marie Björklund