Det är ett tecken i tiden när Myndighetssverige samlar sig för en veckas fokus på medborgarnas kunskap om krisberedskap. Det är i tiden – och på tiden. När världen ser ut som den gör, där stora globala orosmoln och potentiellt explosiva internationella konflikter ingår i riskbedömningen, är det en överlevnadsfråga att inte överraskas om samhället drabbas av omfattande störningar.
Om strömmen går. Om vattnet inte rinner i kranen. Om vardaglig kommunikation och allmän infrastruktur lamslås under en längre tid, då behöver vi alla veta att vi klarar oss i ett antal dagar utan att drabbas av panik. För panik ökar risken för att ett samhälle ska brista i många delar.
Säkerhetspolitiska kriser såväl som svåra väderförhållanden kan leda till extrema påfrestningar på det moderna samhället. Stora frågor hänger ihop med de små, individuella – mat- och drivmedelsförsörjning exempelvis. Börjar hyllorna gapa tomma och mackarna stänga pumparna, då följer många andra problem.
Minns hur det var när stormen Gudrun bullrade in över Sörmland 2005. Det gäller att tänka praktiskt. Vi hade SN-läsare som tyckte det var motbjudande att vi tipsade om en sopsäck att spänna över toaletten eller en hink när det inte längre går att spola. Kriser är inte vackra eller välordnade. Det är då som även de bästa planer avslöjas med skavanker och oanade svagheter. Man får leva med det som finns till buds.
Enligt en undersökning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har gjort vet 40 procent av medborgarna inte hur det går till att förbereda sig för en samhällskris. MSB är också huvudaktören bakom Krisberedskapsveckan som nu genomförs fram till 14 maj. Aktiviteterna är välkomna. Om bara knappt hälften av svenskarna vet hur de klarar sig om vardagen skulle gå i baklås är det allvarligt. I mer tättbefolkade miljöer, med hög vardagskonsumtion och efterfrågan, blir svårigheterna av naturliga skäl enormt mycket värre där många står handfallna och oförberedda.
Som medborgare är det inte så svårt att ta ansvar för sig själv och de sina, åtminstone under de inledande tre dagarna av en kris. Klarar du dig i 72 timmar? På dinsakerhet.se finns en lista att bocka av. Kolla vad du har hemma och vad du saknar. Vattendunkar med färskvatten? Batterier och/eller en vevradio? Har du uppdaterat husapotek och tillgång till hygienartiklar som inte kräver vatten? Har du mat som klarar förvaring utan kyl och frys? Kontanter, ficklampa, stearinljus? Kommunerna deltar i Krisberedskapsveckan efter egen lust och vilja, i måndags hade såväl Nyköping som Gnesta lätt tillgänglig information på sina respektive sajter om medborgaransvaret vid en kris. Egenansvaret är tydligt. Samhällets samlade resurser kommer i första hand att riktas till dem som verkligen behöver stöd och hjälp, inte till dem som glömt att läsa på.
[link value="http://nykoping.se/Global/Dokument/Raddningstjansten/Faktablad/FAKTABLAD_Upp%20och%20ned_A4-nykoping.pdf" text="Här är checklistan - vad har du hemma?"]
Med lite tur begränsas krisberedskapen till övningar och nyttig samhällsinformation. Men det faller på var och en av oss vara beredda om det blir betydligt värre än så.