På nio år har bostadspriserna i Sverige nästan fördubblats. Trots det finns det lite som talar för en prisbubbla. Låga räntor och stigande löner gör att den som köper en bostad i dag betalar mindre i månaden än den som köpte 2008.
Sedan år 2008 har bostadspriserna i Sverige nästan fördubblats. Störst har ökningen varit i de stora städerna, men priserna har stigit i hela landet. I Nyköping har till exempel kvadratmeterpriset för lägenheter mer än fördubblats sen 2008, och priserna för villor och fritidshus ökat med över 50 procent. Samtidigt har bostadsproduktionen tagit fart. Kombinationen av kraftigt stigande priser och en politisk insikt om bostadsbristens utbredning har lagt grunden för ett omfattande byggande med rekordmånga lägenheter som nu ska ut till försäljning.
De kraftigt stigande priserna, kombinerat med ett rekordstort utbud, har fått allt fler experter att varna för en bostadsbubbla och fallande priser. Frågan är om det finns någon grund för de farhågorna.
Sedan år 2008 har räntorna sjunkit kraftigt. Låga räntor är inget som kan tas för givet, men mycket tyder på att de kommer hållas låga under en lång tid. I dag kan en bostadsköpare binda sin ränta i 10 år på enbart 3 procent. Det ska jämföras med år 2008 då alla räntor, oberoende bindningstid, var över 5 procent. En person som köper en bostad i dag kan alltså långsiktigt försäkra sig om en ränta långt under den som rådde innan de kraftiga prisökningarna satte igång.
Den tidigare vice riksbankschefen, professor Lars E.O. Svensson, har utifrån just de sjunkande räntorna visat att hushållens ränteutgifter i dag är lägre än de var för 10 år sedan. I en artikel på Ekonomistas (2017-10-30) visar Svensson att den som köpte en lägenhet år 2008 hade betydligt högre ränteutgifter än de som köper idag. För att komma upp i samma kostnadsnivå måste räntan idag bindas på hela 10 år, medan de som har rörlig ränta betalar drygt hälften jämfört med vad de skulle ha gjort 2008.
Trots stigande priser betalar hushållen därmed mindre för sina lån, och kan förvänta sig att göra det under en lång tid fram över. Till detta måste även läggas att den disponibla inkomsten i Sverige ökat med 40 procent under samma tidsperiod. Det innebär att hushåll som lånat till sin bostad i dag betalar en allt mindre del av sin inkomst i ränta. Slutsatsen måste därför vara att prisökningen drivits av sjunkande kostnader och ökade inkomster, och därmed inte är en bubbla.
Att vi inte har en bostadsbubbla i Sverige innebär samtidigt inte att allt fungerar på bostadsmarknaden. Kraftigt stigande priser har ökat hushållens skuldsättning, vilket gjort risken för att enskilda hamnar i kläm större. Det kraftiga inflödet av nya bostäder kan också orsaka lokala prisfall vilket slår hårt mot de som drabbas.
Slutsatsen för den som funderar över bostadspriserna är därmed denna: den som köper en bostad för att bo i kan vara lugn. Spekulanter som hoppas på att göra snabba pengar på att köpa nybyggda bostäder till rekordpriser borde dock tänka ett varv till. Även om vi inte har en bubbla så är det lätt att göra dåliga affärer.
Isak Trygg Kupersmidt