Efter att det tidigare kommunalrådet i Malmö Ilmar Reepalu (S) presenterat sitt förslag för att begränsa privata och ideella aktörer i välfärden börjar det dra ihop sig för regeringen att komma med ett skarpt lagförslag. Remissrundan är snart slut och därefter måste man ta ställning till vad som ska göras av slutsatserna.
Förslaget har uppenbart inte gått hem. Finansdepartementet rapporterar att det med en dryg vecka kvar tills sista dagen att lämna remisser redan kommit in över 70 stycken. ”I vanliga fall brukar vi få någon enstaka spontanremiss” som de uttrycker saken. Förslaget om att välfärdsbolag bara ska få ta ut ett överskott baserat på deras operativa kapital engagerar tydligen många. Detta krångliga sätt att räkna på innebär att de flesta företag knappt kommer få göra något överskott, eller vinst, alls. Detta är en omöjlig premiss att driva ett företag på. Man behöver ha pengar liggande för att kunna hantera sjunkande efterfrågan, plötsliga ombyggnationer och så vidare.
Det börjar kännas som att vinstutredningen från första början var tänkt som många saker. Ett sätt att underhålla Reepalu, ett köttben till Vänsterpartiet, något för Socialdemokraterna att posera med inför sina gräsrötter och en stridsfråga att slå i huvudet på Moderaterna. Eller för att sammanfatta: den var tänkt för allt annat än att presentera ett konkret lagförslag som skulle kunna implementeras i vardagen. När man väl når detta börjar nämligen problemen att hopa sig. I många kommuner och landsting skulle välfärden bli mycket svår att upprätthålla utan de privata aktörer som numera har blivit en del av systemet. Allt från Ersta hjärtmottagning som avlastar köerna till Södersjukhuset, till byskolor i glesbygd som finns kvar tack vare att de tagits över av föräldrar. Köer och överbelastning skulle hota om alla dessa tvingades dra sig tillbaka.
Reepalu själv är uppenbarligen inte särskilt verklighetsförankrad. Hans senaste fundering över hur små aktörer ska lösa problemet med att de har ett litet operativt kapital och därmed inte kommer få göra något överskott, var att helt sonika svara att de ”kan ta ett banklån” och att detta är något ”alla kan göra”.
Det är dock inte alla från Socialdemokraterna som har den verklighetsfrånvända synen på frågan. Socialdemokratiska kommunalråd och finansborgarråd har protesterat och begärt att förslaget ska slopas till förmån för en uppgörelse över blockgränsen som inte innebär något skarpt vinststopp. Oavsett vad regeringen till slut väljer att göra med Reepalus utredning så är det uppenbart att det inte kommer vara någon lätt fråga att få igenom riksdagen.
Hanna Marie Björklund