Regeringens mål är att avskaffa den orättvisa pensionärsskatten, sa finansminister Magdalena Andersson (S) när regeringens förslag om sänkt skatt för pensionärer presenterades i veckan. Det är utmärkt att regeringen vill förbättra villkoren för landets pensionärer, men få frågor bjuder på så mycket snack, men så lite verkstad, som pensionsfrågan.
I höstas visade siffror från EU-organet Eurostat att antalet fattigpensionärer minskade i Europa. Undantaget är Sverige. Mer fokus behöver utan tvekan läggas på äldrefrågor, men med den föreslagna skattesänkningen för Sveriges pensionärer utlovas mer än vad som kommer märkas i pensionärernas plånböcker.
Hur stor skattesänkningen blir beror på hur hög kommunalskatten är, men pensionären i genomsnittskommunen kommer som mest få behålla 195 kronor mer i månaden. Då krävs en pension på 14 000 kronor före skatt. Det är bilden som regeringen vill sätta, på presskonferenser, i debatter och intervjuer. Men i regeringens talepunkter utelämnas en avgörande aspekt för hur stor skattesänkningen blir.
I det förslag som regeringen presenterat framgår det att pensionärer som erhåller ekonomiskt stöd, som särskilt bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd, inte bara kommer få sänkt skatt – deras stöd kommer också att sänkas. Frågan är därför om och hur mycket den disponibla inkomsten ökar för landets pensionärer efter skattesänkningen.
Stora ord hör tydligen pensionsfrågan till, och det bjöds det på mer av när Andersson presenterade förslaget tillsammans med statsminister Stefan Löfven (S) och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) för PRO i Stockholmsförorten Järfälla under torsdagen. Pension är en uppskjuten lön och ska därför beskattas precis som lön, sa bland annat statsminister Stefan Löfven. Det finns många goda argument för att sänka skatten för pensionärer, men att pension är uppskjuten lön är inte ett av dem. Påståendet stämmer helt enkelt inte då dagens löntagare är de som betalar pensionerna till gårdagens på sin skattsedel.
Inte heller stämmer det att landets pensionärer drabbats av någon särskilt pensionärsskatt. I stället handlar det om att pensionärerna inte har fått ta del av jobbskatteavdragen. Till detta ska läggas att alliansregeringen – för mildra effekterna av detta – sänkte skatten för pensionärer i flera omgångar.
Reformer för fler i arbete, som jobbskatteavdraget, har också en positiv inverkan på pensionerna. Eftersom pensionärerna är helt beroende av hur många som jobbar, så är också fler människor i arbete det viktigaste för högre pensioner. Så blev bättre incitament till arbete, genom politik som jobbskatteavdraget, också politik för bättre förutsättningar för dem som lämnat arbetslivet.
Statsministern ska dock ges delvis rätt, då premiepensionen kan ses som uppskjuten lön. Men den vill regeringen avskaffa. Trots att avkastningen sedan PPM-systemet infördes vid millennieskiftet, har varit klart högre i genomsnitt än från inkomstpensionen. Premiepensionen kommer framför allt förbättra tryggheten för framtidens äldre, och det vore oansvarigt att slopa den för kortsiktiga vinster.
Tobias Samuelsson
Rättelse: I ursprungsversionen hade ordet särskilt fallit bort från begreppet bostadstillägg. Enligt regeringens underlag påverkas alltså enbart bidrag som bedöms utifrån behov efter skatt.