Centrumföreningen i Nyköping försöker förlänga butikernas öppettider på kvällstid. Det är rätt tänkt. Om kunderna inte kommer i den utsträckning man vill, måste den som vill tjäna pengar anpassa sig (SN 23/2).
Grundproblemet brukar kallas butiksdöden; ett fenomen där fysiska butiker försvinner i takt med att handeln på nätet och hemtransporter av det köpta tar över. E-handelsjätten Amazon har exempelvis närmare 90 miljoner amerikaner i sitt program för trogna kunder. Det är en maffigt stor återkommande kundkrets.
När stamkunder vänder sig till nätet förändras marknaden. Vem kan konkurrera med en tillgänglighet som inte betyder att avsätta egen tid för transport, leta parkering eller gå från hållplats och dessutom hålla koll på öppettiderna? USA är ändå ett land där dygnet runt-shopping inte är något okänt för fysiska butiker.
Allt företagande är förstås värdefullt. Näthandel kan göra mycket, inte minst för landsbygdens entreprenörer. Marknaden är en översvallande vän när det går bra, en obarmhärtig opponent när det tar emot.
Under första kvartalet i fjol var det närmare 3 000 butiker i USA som tvingades stänga, inte bara mindre affärer, utan även välkända aktörer som Macy’s, Sears och Kmart – i en global högkonjunktur (Affärsvärlden 15/5-17). I Sverige har effekterna inte varit lika tydliga, men runt om i landet ser vi tecken på hur handeln förändras.
Det finns aktivister, opinionsbildare och folkvalda som är så emot privata transportmedel som bilar och fnyser åt stormarknader i allmänhet, att de hoppas att e-handeln utgör domedagen för köpcentrum med stora parkeringar. Var tid har sina ytterligheter. Lätt tillgängliga kommersiella miljöer som köpcentrum har viss uthållighet och hittar ofta annat som kan locka folk, exempelvis mer av det upplevelsebaserade som restauranger och lekland (SvD 17/12-17).
Utmaningen verkar vara svårare för centrumhandeln. Utan handeln är våra stadskärnor mest upphaussade bostadsområden. En slutsats bör därför vara att stadsplaneringen, som kommunerna har makten över, aldrig får försvåra – vare sig tillgänglighet eller attraktivitet för handeln. Dessa lokala arbetstillfällen och lokal kommers betyder mycket för bilden av en levande kommun. Kommunledningar som baktalar det vinstdrivna företagandet stjälper mer än de hjälper.
Några som inte har drabbats särskilt hårt av näthandelns konkurrens är livsmedelsbutikerna. Att köpa mat som man inte har sett, det verkar vara mer känsligt än kläder och skor, produkter som vi tidigare helst har köpt ”på stan” och kunnat se och prova före köp.
Till den fysiska butikens fördelar ska läggas värdet av det mänsklgia mötet. Personliga kontakter, råd med kunskap och förtroende, blir aldrig helt omoderna. Näthandeln är än så länge mer opersonlig. Långtborta-företagens kundtjänster är ofta mer komplicerade än välkomnande. Centrumhandelns framtid är ingalunda avgjord. Den kan sannolikt anpassa sig efter nya spelregler, men inte utan mod, nytänkande och förändringsvilja.