Nyköpings kommuns remissvar på Trafikverkets plan att placera Skavstas järnvägsstation på en bibana i stället för vid huvudbanan, är kritiskt och skarpt formulerat.
Av svaret framgår att en stationsflytt tydligt skulle skada möjligheterna att erbjuda konkurrenskraftiga pendlingsmöjligheter med tåg i jämförelse med bil. Kommunen varnar också för att skriva ned ambitionerna för den storregionala pendlingen i områden med kraftig befolkningstillväxt. Som helhet anser kommunen att förslaget är ett "avsteg" från den överenskommelse som finns mellan Nyköpings kommun, Skavsta och Trafikverket samt att verket ”helt negligerar Nyköping och övriga städers utveckling utmed stråket”. Förvisso ska det mycket till om verket ska ändra ståndpunkt, men kommunen har laddat upp med sina skarpaste argument.
Det finns fler komponenter i stationsfrågorna, inte minst frågan om tillgänglighet för den som tar sig till Ostlänken med bil, men mer om det en annan gång. Det här handlar om att säkra grundförutsättningarna för storregional tillväxt.
I svaret från kommunen finns en markering som även kan sägas vara riktad mot regeringen. Orter som Nyköping längs den nya järnvägen riskerar att få sämre storregional pendlingstrafik än tänkt, om allt för stort fokus läggs på direkttrafiken till ändpunkterna. Detta tål att understrykas. Stationer som ökar transporttiderna onödigt mycket kan även med strikt storregionala ögon sett bli av med en del turer.
Regionförstoringen är ett centralt argument för utbyggnaden av nya järnvägen. Om allt för stort fokus läggs på att tågen mellan storstäderna till varje pris ska konkurrera ut inrikesflyg, då riskerar det ske till priset av att tillväxten blir betydligt svagare i de regioner som annars är tänkta att växa och utvecklas längs med spåren. Perspektivet med växande storregional trafik måste därför finnas med i hela processen. Inte bara för Ostlänken, utan även tänkt förlängning i form av en höghastighetsbana till Göteborg och Malmö. Även om partierna inte är överens om hur snabbt just de snabbaste tågen ska kunna gå.
Oenigheten mellan partierna hindrar inte Mälardalsrådet från att göra en nödvändig markering för Ostlänkens räkning. I ett gemensamt svar till Trafikverkets förslag till nationell plan från 2018 till 2029 skriver sju Mälardalslän, inklusive Östergötland, Örebro och Gotland, att Ostlänken måste stå klar till 2028. Rådet varnar för att förseningar drabbar bostadsförsörjningen allvarligt och kräver att järnvägen byggs på ett sätt så att tågen kan köra med ännu högre hastighet i framtiden.
Den enigheten är värdefull. Länen i huvudstadsområdet måste helt enkelt vara tydliga med att Ostlänken inte får tummas på och att 2028 är ett absolut slutdatum. För finansieringen är fortfarande en öppen fråga och av bygget har vi hittills enbart sett en inledningsfas, Ostlänkens bibana Kardonbanan i Norrköping som ska användas för godstransporter.